Sverige har likt övriga nordiska länder, medvetet eller omedvetet, sopat obekväma delar av 1900-talets historia under mattan för att inte fläcka bilden av välfärdsstaten. Fortfarande finns viktigt stoff för dagens filmare, författare och historiker att lyfta fram i ljuset. Det kan handla om allt från diskriminering av minoriteter till vanvård av barn, funktionshindrade och åldringar. Trots att vi nu sägs leva i en bättre värld än för några decennier sedan finns inga garantier för att missförhållanden inte kan återupprepas.
Hur Danmark, Norge och Sverige tog hand om de utsatta barn som placerades på samhällets institutioner och fosterhem under senare delen av 1900-talet har varit föremål för utredningar. Drabbades yrkanden om erkännande av lidande och statlig kompensation för förstörda liv har i Sverige endast delvis tillgodosetts. Situationen är troligen inte bättre i övriga länder.
Jesper W Nielssens storfilm ”Vår tid ska komma” grundar sig på verkliga händelser som bland annat framkommit i den danska utredningen om barnhemmet Godhavn (filmens Gudbjerg) där pojkar vanvårdades, misshandlades och utsattes för sexuella övergrepp. Skräckvälde, omgivningens oförmåga att se, vänskapskorruption och byråkrati skildras i filmen som orsaker till att verksamheten kunde pågå i decennier.
Det är 1967 och samma år som skolagan förbjöds i Danmark. Erik (Albert Rudbeck Lindhart) är tretton år och brodern Elmer (Harald Kaiser Hermann) är tio. Deras far är död. Modern (Sonja Richter) är sjuk i ”kräfta”. Samhället griper in och placerar bröderna på Gudbjerg. Pojkhemmet styrs med järnhand av föreståndare Heck (Lars Mikkelsen). Han säger sig vilja fostra de intagna pojkarna till lydiga samhällsmedborgare och använder våldsamt sadistiska metoder för att uppnå sitt mål. Under två år följer Erik och Helmer rådet av erfarna kamrater att ”krypa under radarn” och ”uppföra sig” så gott det går. 1969, samma år som Niel Armstrong sätter foten på månen och föreståndare Heck får kunglig medalj, gör bröderna ett fantastiskt och desperat uppror.
”Vår tid ska komma” tog hem sex av den danska filmakademins Robert-priser i år. Filmen utsågs till bästa danska spelfilm, fick pris för bästa originalmanus, bästa kvinnliga biroll (Sofie Gråbøl), bästa manliga biroll (Lars Mikkelsen). Dessutom uppmärksammades filmens scenograf och kostymör. Inget pris gick tyvärr till det utmärkta filmfotot. ”Vår tid ska komma” har gjort succé på danska biografer, sitt mörka ämne till trots. Filmen har också visats som serie i dansk TV.
Jag ger fyra filmögon till ”Vår tid ska komma” för en stark berättelse om ondska och maktmissbruk i samhällets tjänst.
2017-05-13
