I ett försök att rädda sitt äktenskap tar Mathieu Rouselle (Gilles Lellouche) anställning för Alliance Française för att sprida den franska kulturen och språket i Irkurts, Sibirien. Förhoppningen är att avståndet till frun Alices (Elisa Lasowski) älskare hemma i Frankrike är långt nog för att ge dem en nystart. Med dem i Ryssland är även deras lilla dotter. Mathieu finner sig väl till rätta med nya kollegor och spännande projekt, men Alice längtar hem. Till invigningen av den nyrenoverade teatern, sponsrad av lokala affärsmannen Ivanovich (Mikhail Safronov) har Mathieu det synnerligen dåliga omdömet att välja en avantgardistisk homoerotisk föreställning med två avklädda dansare på scen. Det dröjer inte många minuter förrän delar av publiken reser sig upp i vredesmod och lämnar tillställningen.
Strax där efter arresteras han och anklagas för att ha spridit barnpornografi samt att ha förgripit sig på dottern, något som stärks av bl a vittnesmål från frun. Förförandet, att fabricera dokument i syfte att smutskasta en person, kallas för kompromat, och uppfanns av den ryska säkerhetspolisen. Snart står det klart för Mathieu att det inte finns något att hämta ifrån den diplomatiska processen och det enda sättet att klara sig undan är att fly.
Mathieu visar sig ha oanade talanger vad gäller att hålla sig undan den ryska säkerhetstjänsten och till sin hjälp får han oväntat ifrån den unga Svetlana (Joanna Kulig) som är svärdotter till polischefen Rostov (Michael Gor). Snart utvecklas deras relation till något mer än bara vänskap. Filmen och karaktärerna är löst baserade på verkliga händelser
Kompromat är i det stora hela en spännande film med alla ingredienser som kan förväntas från Ryssland. Omgivningarna är kalla, snöiga och grå, människor korrumperade, brutala och elaka. Spriten flödar och eländet är massivt. Även om förhållandena i Ryssland skildrats många gånger förvånas och chockeras man över hur rättslöst ett land i Europa kan vara. Stundtals sitter du på nålar och varje bakslag lyckas Lellouche förmedla med trovärdighet, om än med något repetitiv mimik. Kulig har ett bredare uttrycksregister och hennes karaktär blir en mystisk gåta genom hela handlingen. Dock är storyn besvärande endimensionell då människorna utan undantag eller överraskningar kan delas in i goda eller onda. Regissören Jérôme Salle hade vunnit på att ha mer komplexa karaktärer, om han ändå gjort en fri och vidlyftig tolkning av de verkliga händelserna. Filmen är lång, dryga två timmar, och hade behövts tajtas ihop. Samtidigt är det ändå skönt att slippa Hollywood tempot och låta vissa scener få vila och breda ut sig, men dessa borde vara färre och mer selektiva.
Om du förväntar dig ett tempo i John Wick-anda kommer du bli besviken men om du kan uppskatta ett något lägre tempo med bra skådespeleri kommer du fina att Kompromat är en riktigt underhållande film. Att den är verklighetsbaserad höjer intresset ytterligare.
Kompromat får fyra svaga ögon än fem möjliga.
2023-02-03