Regi: Felix Herngren
Manus: Felix Herngren & Hans Ingemansson efter en roman av Jonas Jonasson
Medverkande: Robert Gustavsson, Iwar Wiklander, David Wiberg, Jens Hultén, Mia Skäringer, Sven Lönn, Alan Ford m.fl.
Genre: Komedi
Tid: 112 min
Land: Sverige
Ålder: från 11 år
Språk: Svenska
Sverigepremiär: 25 december 2013
Distributör: Walt Disney Pictures
Länk till IMDb

Roliga gubbar, men ojämnt tempo och ryckig handling.
Allan Karlsson (Robert Gustavsson) sätts på ålderdomshem efter att ha sprängt ihjäl den räv som dödat hans katt och höns (det hade jag också gjort). Men Allan har ingen lust att sitta där och häcka, så han smiter till närmaste busstation. Där råkar han få med sig en väska, som tillhör ett Mc-gäng. När han och stationsarbetaren Julius (Iwar Wiklander) öppnar väskan hittar de 50 miljoner kronor. Men nu får de Mc-gänget efter sig. Därefter tar Allans fantastiska livshistoria över handlingen, som inte har så mycket med väskan och pengarna att göra.

Där ligger det huvudsakliga problemet med filmen. Det känns som om man velat göra både Snatch och Forrest Gump på samma gång. Resultatet blir att, att man verkar korsklippa mellan två olika filmer. En väldigt liten del av Allans livshistoria är kopplat till handlingen i nutid, trots att de händelserna fungerar bäst i filmen och ger en sammanhängande historia med tillbakablickar. För övrigt blir de en serie händelser utan röd tråd.

Allan påverkar, liksom Forrest Gump, världshistorien. Han möter både Stalin (kul) och Tage Erlander (fullständigt meningslöst). Delen med Berlinmuren är genial. Filmen är seg i början, men kommer sedan i gång i tempo. Tyvärr tappar den fart mot slutet. Filmen är som bäst när tonvikten ligger på humorn och inte fastnar i handlingens mera mörka delar. De senare skulle nog en del svenska filmare gärna vältra sig i (inga namn).

Robert Gustavsson är okej som Allan. Han gör ett bra och trovärdigt jobb med att porträttera en hundraåring, även om han inte är överdrivet kul. Han borde vara stjärnan i filmen, men andra skådespelarna stjäl showen, särskilt Iwar Wiklander, som gör den burduse Julius perfekt. Även David Wiberg gör bra ifrån sig som Benny, en roll som lätt kunde ha blivit en karikatyr. Jens Hultén spelar Jens Hultén, alltså den macho gangster han ofta får spela. Allt som allt är Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann inget mästerverk, men en helt okej och underhållande film.

Filmen får tre filmögon.
2013-12-19