Recension: Becker – Kungen av Tingsryd

Henrik Lilliér övertygar i krypande obehaglig thriller i svensk i lantidyll
eye3
Regi och manus: Martin Larsson
I rollerna: Henrik Lilliér, Peter Lorentzon, Helen Sjöholm, Shanti Roney, Torkel Petersson, Sonja Richter, Lars Ranthe, Estelle Löfgren Hadir och Nour El Refai m. fl.
Genre: Thrillerkomedi
Producent: Erik Magnusson, Anagram
Längd: 87 min.
Ålder: från 11 år
Svensk biopremiär: 1 september 2017
Distributör: Scanbox Entertainment

Becker (Henrik Lilliér), en pengadriven småstadsgangster, driver tillsammans med sin kompis Stefan (Peter Lorentzon) ”Smålands bästa butik” med utemöbler i plastrotting. De drygar ut kassan med att sälja smuggelsprit och svarta cigaretter. Jämsides sjunger han fint på kommunfullmäktiges begravning; ”Där som rosor aldrig dör”. Han ska bygga ny ishall för mkr 150 och dela vinsten med Stefan och nya kommunordföranden Annika (Helen Sjöholm. Men han skyddar också Tingsryd från knark, förstås. Affärerna går bra, tills två danskar dyker upp en dag och utmanar allt som Becker har byggt upp. Det blir en växande spiral av lögner, hemligheter och svek som tvingar Becker att agera drastiskt. Han vill till varje pris försvara de sina och behålla makten i Tingsryd.

Regissören Martin Larsson, född 1974, har förutom att ha producerat kortfilmer och konsertfilmer för SVT, också varit medförfattare till manus för TV-serierna Stormen 2009 och Starke man 2001. I filmen gör också Henrik Lilliér sin första stora huvudroll. Han medverkade som birollsaktör i Avalon 2011 där Johannes Brost hade huvudrollen. I filmen medverkar och Shanti Roney som Tomas, Torkel Petersson som Frank, Nour El Refai som Sara samt danskarna Sonja Richter som Tanja och Lars Ranthe som Morten, alla bra typer för sina roller.

Filmen är inte dålig alls. Den är spännande sgs hela tiden och castingen är utmärkt. Miljöerna är den småländska lantidyllen och Tingsryd, som man hoppas inte får sin image fläckad av gangsterfilmen. Den handlar om killar utan skrupler och man höjer på ögonbrynen, när man ser att tanten med garnaffären, ICA-handlaren, kioskägaren och flera andra tvingats att bli knarklangare och sälja svarta varor. Becker är mäktig och effektiv, men inte osårbar.

Några händelser blir hängande i luften och får inga avslut. Slutet på filmen är kanske ingen överraskning. Man ser ingen polis i filmen och någon med lite ansvar måste ju sakna omkomna, mördade och få nys om trafficking, och anmäla misshandlare, kidnappare och allmänna skurkar. Men det förtäljer inte historien och blir därför lite oredig. Löftet om komedi infrias aldrig riktigt. Roligt är det nästan inte alls eller också räcker min humor inte till.

Henrik Lilliér gör bra ifrån sig, som gangsterkungen Becker, vars dubbelspel och omoral slätas över med ”att göra rätt för sig”. Alla langare och svartjobbare får pengar för sina besvär och under tuffa ytan han också lite hjärta. Lilliér gestaltar den svenske fixaren, folkhjälten och lagbrytaren mycket bra. Han inger förtroende, trots sin brist på moral.

Peter Lorentzon övertygar verkligen som kompisen Stefan, den omogne rumlaren och mutbara tjockisen.

Men man frågar sig ängsligt, ser det ut så här under ytan på en och annan småstad i landet?

Filmen får tre filmögon av fem för sina luckor i handlingen och intrycket av att händelser känns som avbockade på en checklista och därför lite platta och något osannolika, trots fiktion.
2017-08-16