Tolvårige Niilas (Daan Roofthooft) har bott med sin pappa Gerard (Geert Van Rampelberg) i Belgien så länge han minns. Pappan verkar slängig och lite okänslig, men kontakten med Niilas tycks ändå fungera. Det är sommarlov och Niilas föräldrar har bestämt att han ska åka och hälsa på sin mamma Katarina (Sara Sommerfeld) och hennes nya familj i Lappland.

Först flyr Niilas ifrån beskedet, men måste till sist göra som föräldrarna bestämt. Ensam på tågresan till Sverige kommer han till sist till en vildmark, där mamman hämtar i bil. Mamman lämnade Belgien när Niilas var mycket liten och han känner henne egentligen inte alls. Hon lever i en ny relation och har två barn, som nu är Niilas halvsyskon. Renskötseln och det tuffa livet i vildmarken är så annorlunda från hans tillvaro i Belgien.
I Lappland är livet helt annorlunda och Niilas håller sig för sig själv och längtar hem. Men händelser gör att det vänder för Niilas och sommaren blir till ett äventyr för honom
Behållning för mig som vuxen är det vackra filmfotot av Christian Paulussen, som visar det betagande lappländska landskapet i sommarskrud. Barnskådespelarna är charmiga och gör sina jobb bra. Bäst när de verkar vara sig själva och mindre övertygande när regin och manus tar över. Då tappar scenerna spontanitet.

Berättelsen är snäll och förenklad, men med några dramatiska inslag. Niils är nära att drunkna vid ett tillfälle, men räddas av sin mamma. Annars tycks figurerna och manus i första hand anpassade till barn. Även barn förstår nog ändå, att det är svårt för Niilas som skilsmässobarn, när föräldrarna lever vitt skilda liv i olika länder, men är likväl ”on speaking terms”.
Barn tycker nog att filmens höjdpunkter är barnens möte med älgar och renar. Scenen med Niilas när han möter tiotaggaren i skogen och får klappa honom på nosen är betagande. Likaså när han lyckas fånga in en förrymd ren med lasso och tar hem den. Detta imponerar stort på småsyskonen.
Barnfilm ska nog recenseras av barn, om möjligt. Men inget verkar skrämmande eller komplicerat. Filmen är lite väl utdragen, i varje fall i början, men vuxenpubliken tycker nog ändå att Cloudboy är en hygglig familjefilm.

Tre filmögon av fem.
2017-10-04