Jessica Chastain som Maya i Zero Dark 30.
Originaltitel: Zero Dark Thirty
Regi: Kathryn Bigelow
Land: USA
Kategori: Drama, thriller
Speltid: 157 min.
Manus: Mark Boal
Skådespelare: Jessica Chastian, Joel Edgerton, Chris Pratt m.fl.
DVD-premiär: 12 juni 2013
Biopremiär: 1 februari 2013
Distributör: UIP
Länk till Imdb
Förutsägbart och ihåligt drama om jakten på Usama bin Laden.
CIA-agenten Maya (Jessica Chastain) har i uppdrag att söka hitta och gripa Usama bin Laden. Hennes arbetskollegor är mestadels testosteronstinna pampar från militären och politiken och som inte tar henne på allvar. Men Maya är en målmedveten strateg.
Filmen är en alltför långrandig, fiktiv beskrivning om hur amerikanarna satsade stora resurser på att finna Usama bin Laden. Det är först på slutet som det hettar till, när soldaterna intar bin Ladens anläggning.
Filmkaraktärerna gestaltas som okänsliga strebrar, drivna av patriotism och maktfullkomlighet. Jessica Chastian är osannolik som driven CIA-agent, både visuellt och i sin utformning av rollen. Det skriks och diskuteras vilt för att öka intensiteten, men grälen känns oproffsiga för sitt sammanhang och ökar inte dramatiken.
James Gandolfini dyker upp i en biroll som CIA-direktör, klart överviktig, men med pondus. Annars är det Jason Clarke som gör en av de manliga huvudrollerna, Dan, en känslolös torterare, som både pinar sina offer och bjuder dem på förtäring. Inga av rollfigurerna porträtteras ingående, utan blir platta spelfigurer utan bakgrund eller privat livssituation.
Regin är effektiv, men får inte händelser och karaktärer att leva och beröra oss. På slutet är det spännande, trots att vi vet hur det går. Det hade varit betydligt intressantare att se en dokumentär om händelsen.
Pakistanare och araber beskrivs snudd på rasistiskt. Den vettskrämda barnaskaran och de skräckslagna kvinnorna i bin Ladens hus är svårt att se. Brutalt skjuts skrikande kvinnor i nattlinne ihjäl av bepansrade soldater. Tortyoffren är mörka, unga män, som misshandlas och försöker hålla ut i sin lojalitet med sina uppdrag och sina vänner.
Det är svårt att glädja sig åt Jessica seger på slutet. Hennes tårar över sig själv och sin bedrift berör inte alls.
Filmen är en storsatsning personellt och tekniskt, men är alltför utdragen och pratig.
2013-01-25
Jan-Eje Ferling |