Stockholm Filmfestival ger årets utmärkelse ”Stockholm Visionary Award” till regissören Joachim Trier. Enligt juryn skildrar Trier samtiden med ”glasklar precision och insikt”. Hans ”genreöverskridande” filmer återspeglar ”nära relationer med hög igenkänningsfaktor”. I Oslo-trilogin iscensätter Trier skickligt ”människans inre”. Tilläggas kan att den framgångsrika regissören redan har två bronshästar i sitt stall, dels för ”Oslo 31 augusti” (2011) dels för ”Louder Than Bombs” (2015)
Nu aktuella ”Världens värsta människa” är den tredje delen i Oslo-trilogin som påbörjades med ”Reprise” (2006). ”Reprise” berättar om den begåvade 23-årige Philip och hans generationskamrater födda på 70-talet. Philip är vilsen och har svårt att hitta meningen med livet. Filmen visar släktskap med ”Oslo 31 augusti” som är trilogins andra del. Där brottas den tidigare missbrukaren 34-åriga Andreas med frågan om Oslo-livet är värt att leva. Även i ”Världens värsta människa” står livets existentiella frågor i centrum för 30-åriga Julie. Men filmen handlar också om hennes nära relationer.
Julie är en beslutsam Oslo-kvinna som efter moget övervägande genomför sina beslut. Något som inte alltid varit självklart för tidigare generationers kvinnor. Julie är begåvad, priviligierad och attraktiv. Hon har goda förutsättningar att själv forma sin Oslo-tillvaro. Yrkesvalet står mellan läkare, psykolog eller bokhandelsbiträde. I filmens slutscen är hon fotograf. Den existentiella frågan om familjebildning och moderskap är svår. Kanske väljer Julie helt bort moderskapets lycka och våndor.
Vad gäller partner erbjuder filmen Julie två möjliga alternativ. Antingen den äldre framgångsrika serietecknaren med intellektuell framtoning eller den mer jordnära Oslo-baristan med naturintressen. Julie väljer och väljer bort. Full av tårar säger hon vid ett uppbrott till spegelbilden: Jag är världens värsta människa. Men Julie är egentligen bara en god representant för dagens Oslo-kvinna som vet att ta vara på sitt enda liv. Porträttet av Julie speglar den välmående tidsandan i Oslo som tillåter att satsa på sig själv, följa sin övertygelse och inte kompromissa bort sin vilja.
Rollen som Julie gav välförtjänt Renate Reinsve priset som bästa kvinnliga skådespelerska i Cannes 2021. Även Anders Danielsen Lie (filmens serietecknare) och Herbert Nordrum (filmens barista) gör bra rolltolkningar som konkurrenter om Julie. Danielsen Lie finns för övrigt med i hela trilogin, liksom Eskil Vogt som samarbetat med Trier om filmmanuset i hela trilogin. Det utsökta fotot av Oslos gator, parker och stadsliv, signerat Kasper Tuxe, inramar Julies ständiga arbete med livsfrågorna.
Med generationsporträttet av Julie är Triers Oslosvit avslutad. I manusförlagan som finns i bokform kallas ”Världens värsta människa¨ en melodram med 13 kapitel, prolog och epilog. Trier själv ser också sin film som en ”romantisk komedi”, vilket kanske kan förvirra då ”Världens värsta människa¨ har humor och romantik men dessutom en god portion dramatik. Personligen föredrar jag därför den mer genreöverskridande och krångliga kompromissen ”romantisk dramakomedi”.
Jag ger ”Världens värsta människa” fyra filmögon av fem för ett fint porträtt av en kvinna som vet att ta vara på sitt enda liv.
2021-11-14
