Regi: Tomas Alfredson
Speltid: 127 min.
Filmkategori: Thriller
Land: Storbritannien
Premiär: 25 december 2011
Från ålder: 15 år
Filmdistributör: Svensk Filmindustri
Segt tempo, men imponerande aktörer i tidstrogna miljöer.
Filmen bygger på John le Carrés roman med samma titel och är en snårig, men spännande historia om den brittiska underrättelsetjänsten M16 under kalla kriget. Spionen George Smiley (Gary Oldman) har avskedats, men värvas tillbaka för att hitta den mullvad, som man misstänker har infiltrerat organisationen.
Om man inte läst romanen, så tar det ganska lång tid att börja skönja handlingen i filmen. Den hoppar i tid och mellan olika miljöer samt gör personteckningar utan att klargöra vem som egentligen är ansvarig för vad. Men det klarnat hjälpligt och under tiden kan man njuta av en tidstrogen miljöskildring av rekvisita, kostymer och inredningar. Hoyte van Hoytemas fantastiska filmfoto är en visuell njutning. Varje bild är som en klassisk tavla i rätt vinkel, färg och ljussättning. Rökmaskinen har gått varm. Det läggs ett dis över varje interntagning för att mjuka upp linjerna och det är fint.
Den eleganta filmmusiken av Alberto Iglesias dominerar aldrig, utan förstärker skickligt dramatiken. Inslagen av sovetiska kampsånger, engelska pubvisor och till sist en välarrangerad “La Mer” av Charles Trenet höjer stämningen och framförs, ironiskt nog, i samma lokal där både sovjetmedborgare och engelsmän har sina fester.
Tomas Alfredsson gör en omtalad och bra internationell debut, som regissör. Han håller ihop det tunga dramat och lyfter fram karaktärernas både inre och yttre skeenden. Peter Straughans bearbetning av romanen till ett knivskarpt filmmanus är lysande.
Detta är herrarnas filmprojekt, framför och bakom kameran. Klarast på duken lyser i första hand Gary Oldman. Med återhållsamt uttryck och med stark närvaro ger han sin roll precis den mystik och farlighet som den kräver. John Hurt (Control) visar auktoritet och med små medel en trötthet och en ilska på all spionfalskhet omkring honom. Och så Colin Firth som Bill Haydon, spionen som lägger sin lojalitet hos den han sist pratat med, och som går under. Alla birollerna är tillsatta med en ypperlig casting, som övertygar med sina figurer.
Enda reservationen är filmklippningen. En filmberättelse ska få ta tid, speciellt när den skildrar en komplex klassiker. Men storyn hade inte förlorat på att klippas ned ca 20 minuter. Den hade också vunnit i sin berättelse på att inte hoppat i tid, vilket alltid känns förvirrande. Filmen blev utsedd till 2011 års vinnare av FIPRESCI-priset vid Stockholm Internationella Filmfestival.
Tre starka filmögon för en spännande film med enastående miljöskildring, vackert filmfoto och en förträfflig Gary Oldman.
111208
Jan-Eje Ferling
