Shrek Forever After
Regi: Mike Mitchell
Speltid: 93 min.
Från 7 år.
Svenskt tal 3D/35 mm.
Premiär 7 juli.
Distributör: United International Pictures

Skicklig och rolig animation
DreamWorks Animation har producerat sin tredje film om den charmige, otymplige, gröne hjälten Shrek. Han är nu trebarnsfar och gift med Fiona, prinsessan, som Shrek räddat ur drakborgen. Men Shrek börjar vantrivas med blöjbyten och alla turistbussar, som kommer och förevisar det berömda träsktrollet. Han gör en deal med den listige Rumpletiltskin om att få tillbaka en dag av sitt gamla liv i utbyte mot en dag från sin barndom, som Shrek inte minns. Kontraktet är bedrägligt, men det ordnar upp sig, som förväntat.

Handlingen är lite rörig och en 7-åring hänger knappast med i tidsresorna och den komplicerade avtalshistorien. Det svenska talet är ofta otydligt och tempot är högt. Men man får snart släppa logiken och njuta av situationerna och de dråpliga typerna. Och det räcker långt. Bitvis är det gripande med Shreks desperata sökande efter sin hustru Fiona och deras återförening. Figurerna är roliga och intagande, men alltför osannlika för att närmare beröra. Jag hade gärna sett originalversionen, med  Eddie Murphy´s talröst som åsnan och Antonio Banderas som Mästerkatten.

Animationen imponerar och jag var engagerad hela tiden och ville veta ”hur det går, så är det en ganska bra film. Den blandade musikstilen var välvald och gjorde även eftertexterna underhållande. Men tempot och de skrikiga replikerna störde handlingen och förtog en del av nöjet.

Det blir tre filmögon för skicklig grafik, komiska förvecklingar och en känslosam saga.
Jan-Eje Ferling