Recension: Rost and Bone

eye eye eyeeyeeye

RustBone
Marion Cotillard och Matthias Schoenaerts i Rust and Bone.

Originaltitel: De rouille et d’os
Regi och manus: Jacques Audiard
Skådespelare: Marion Cotillard, Matthias Schoenaerts and Armand Verdure
Längd: 120 min.
Filmkategori: Drama, romantik
Land: Frankrike, Belgien
Premiär: 21 december 2012
Distribution: TriArt Film
Länk
Imdb

Vacker, välspelad och mästerligt gjord kärleksfilm utan övertoner.
Ali (Matthias Schoenaerts), som fått omvårdnaden om sin son, reser till Antibes för att bo hos sin syster. Där träffar han den skickliga valtränaren Stéphanie (Marion Cotillard). En dag på jobbet råkar hon ut för en olycka som förändrar allt. Ali blir Stéphanies stöd och glädje i vardagen och deras relation djupnar. Men Ali är inte redo att lämna sitt gamla liv bakom sig.

Rust and Bone är en vacker och välbalanserad historia. Ali och Stephanie visar upp olika sidor, både ömsinta och våldsamma. Marion Cotillard, prisbelönt för sin tolkning av Édith Piaf i La Vie en Rose 2007, får fram Stéphanies karaktär och känslostormar på ett finstämt sätt, utan att det blir sentimentalt.

Matthias Schoenaerts gör ett övertygande porträtt av den motsägelsefulla karaktären Ali. Han debuterade i Oscars-nominerade Daens 1992 och har redan vunnit flertalet priser för sina fina rolltolkningar.

Den franske regissören Jacques Audiards filmer kännetecknas av en lågmäld och hudnära känslighet. Att vi här har att göra med en mästare märks framför allt i det sparsmakade, vackra bildspråket och en klippning, som naturligt följer handlingen. Jacques Audiard har vunnit flera priser med Rust and Bone, liksom med tidigare filmer som A Prophet 2009 och A Selfmade Hero 1996. Han får Stockholm Visionary Award under en särskild Face2Face-visning av Rust and Bone på Stockholms Internationella Filmfestival 2012.

Det är svårt att inte bli fångad och berörd av denna historia, som är lika ödesmättad och rå som verkligheten själv. En mästerligt välgjord film med fantastiska rolltolkningar. Rust and Bone är en filmupplevelse utöver det vanliga. Filmen får därför fem filmögon.
2012-11-13

Louise Hansare