Regi: Gus Van Sant
Speltid: 91 min.
Filmkategori: Drama
Land: USA
Premiär: 25 november 2011
Från: 11 år
Distributör: Sony Pictures Releasing
Drömlikt och rörande om kärlek och död.
Enoch (Henry Hopper) förlorade sina föräldrar i en bilolycka och bor hos sin faster. Han bär på sorg och vrede över sina förluster och besöker begravningar och minnesstunder för döda han inte känner. Vid ett sådant tillfälle träffar han Annabel (Mia Wasikowska), som är döende i cancer, och de utvecklar en kärleksrelation.
Hjältinnor som dör unga och vackra är flitigt använt i opera, böcker och på film. Många av oss minns Love story från 1970 där vackra Ali MacGraw dör i cancer och i armarna på stilige Ryan O’ Neal. Men Restless är inte bara en snyftare. Den väcker frågor om vårt förhållningssätt till döden generellt och särskilt till förtida sådan. Enoch kan inte hantera sitt trauma, men Annabel hjälper honom att bearbeta sitt problem, utan att förminska dem. Hon tycks ha kommit över sin egen dödsskräck och försonats med sitt öde.
Henry Hopper är son till framlidne Dennis Hopper, men verkar ha egen talang och utstrålning så det räcker för en filmkarriär. Kända, framgångsrika föräldrar kan öppna dörrar till branschen, men till syende och sist måste man stå på egna ben. Henry Hopper är ung och porträtterar övertygande Enochs känslighet och osäkerhet inför de stora livsfrågorna. Mia Wasikowska, som var fantastisk i Alice i underlandet från 2010 och Jane Eyre från 2011 fastnar däremot i Restless i en stelt leende och får aldrig liv i rollen som Annabel och känns bara platt och frånvarande.
Enoch möter ofta ett spöke, Hiroshi (Ryo Kase), som är en ung, avliden japansk Kamikazepilot. Men vet inte om Hiroshi bara är en produkt i Enochs fantasi eller ett besök från andra sidan. Hiroshi känns mest som en låtsaskamrat för den ensamme och olycklige Enoch. Vuxenvärlden i filmen är stereotypt skildrad och framställs som kontrollerande och uppfostrande. Ingen vill eller kan förstå hur man möter en överkänslig, vilsen ung mans behov. Det är gripande, men lite för tillplattat.
Som helhet känns filmen konstig med sina spöken och kyrkogårdsmiljöer. Inslag från en skrämmande Halloweenhögtid med hotfulla figurer och anspelningar på grekiska dramat, där Orfeus söker efter sin älskade Eurodike i dödsriket, känns konstruerat och okänsligt gjort.
Filmen Restless har viktigt tema om ungdom och död, men känns ändå banal och har ingen egen karaktär. Rollkaraktärerna berör inte så djupt och deras utspel blir mer patetiska än engagerande. Filmfotot saknar bra skärpa och känns som kopior från 60-talet. Musiken är suggestiv och manus lite småroligt ibland.
Två filmögon för Henry Hoppers känsliga uttryck och för en film med viktiga ämnen, som tyvärr inte tas riktigt på allvar.
111103
Jan-Eje Ferling