Margarethe Tiesel som Teresa i Paradis: Kärlek.

Originaltitel: Paradies: Liebe
Regi: Ulrich Seidl Manus: Ulrich Seidl, Veronika Franz Land: Österrike, Tyskland, Frankrike
Genre: Drama
Filmfoto: Wolfgang Thaler, Ed Lachman
Skådespelare: Margarethe Tiesel, Peter Kazungu, Inge Maux m. fl
Produktion: Ulrich Seidl Film
Spellängd: 120 min
Åldersgräns: 15 år
Biopremiär: 8 februari 2013
Distributör: TriArt Film
Länk till Imdb

Osminkad skildring av kvinnliga sexturister och deras toyboys.
Teresa (Margarethe Tiesel) är en fyllig, halvgammal österrikisk mamma, som lämnar sin struliga tonårsdotter hemma och reser för första gången till sitt sommarparadis Kenya på semester. Där upptäcker hon att så fort hon lämnar hotellområdet, omges hon av mörka unga män, som uppvaktar henne intensivt. Teresa smickras av deras uppmärksamhet och går lite aningslöst in i relation med några av männen. Snart inser hon att flörtarna bara handlar om pengar och hennes illusioner och hopp om kärlek och romantik brister brutalt.

Filmen är fiktion, men känns autentisk med sin nakna verklighetsskildring av spelet mellan kärlekstörstande, äldre damer från västvärlden och unga, färgade, fattiga män i Västafrika.

Filmmanus har enkla, realistiska dialoger. Storyn kännas till en början lite banal tills man ser Teresas förändring från naiv drömmare till en medveten kvinna, som tar kommando över sin sexualitet och lär sig använda män som de många gånger använder kvinnor. Det finns komiska situationer i filmen, men under ytan ligger tragedin i att män tvingas sälja sina kroppar för att kunna försörja sina familjer.

Det är upprörande att se sexfixerade, drivna ”sugar mamas” behandla färgade unga män som sexmaskiner och skratta åt deras undergivenhet och utsatthet. Här är sexualiteten rasistisk och sexistisk och man anar att verkligheten säkerligen är ännu brutalare. I västvärldens är äldre kvinnors sexualitet fortfarande skambelagd, men när tillfälle ges att bejaka den finns samma risk för missbruk av sig själva och andra som hos män.

Filmen har ett långsamt tempo, vilket ger den ett allvar och respekt för sin story. Det är skakande att inse, att fattigdom tvingar många göra avkall på moral och etik.  Tristessen och armodet hos lokalbefolkningen är beklämmande att se och man förstår, att poliska beslut ligger bakom människohandeln och de avgrundslika skillnaderna i levnadsstandard.

Margarethe Tiesel låter sin Teresa bjuda på sin själv och sin kropp både till de unga männen och till biopubliken. Hon gör sin roll mycket trovärdig och gestaltar övertygande Teresas känslokast och sårbarhet.

Paradis: Kärlek, som var nominerad till Guldpalmen i Cannes 2012, följs snart  av Paradis: Tro och Paradis: Hopp som också skapats och regisserats av Ulrich Seidl.

Filmen får fyra filmögon för sin ohöljda skildring av kvinnlig sexturism, sin mörka människosyn och det hänsynslösa spelet mellan köpare och säljare, där alla på något sätt är förlorare.

2013-02-01