Recension: Mig äger ingen

eye eye eye eye

Migägeringen
Mikael Persbrandt och Ping Mon Wallén i MIg äger ingen.

Regi: Kjell-Åke Andersson
Manus: Pia Gradvall
Foto: Jonas Alarik
Medverkande: Mikael Persbrandt, Ping Mon Wallén, Saga Samuelsson, Ida Engvoll, Sten Ljunggren, Tanja Lorentzon, Barbro Oborg m fl
Genre: Drama
Längd: 109 minuter
Distributör: AB Svensk Filmindustri
Svensk biopremiär: 8 november
Länk till Imdb

Om en drucken, patetisk, svikande far som älskar sin dotter.
Filmen ”Mig äger ingen” är en fri tolkning av Åsa Linderborgs självutlämnande bok om hennes barndom och uppväxt i Västerås på 70-talet.

Liksom i filmen ”Min store tjocke far” berättar regissören Kjell Åke Andersson än en gång om en alkoholiserad fadersfigur, som sitter fast i sin livssituation och livslögn.  Denna gång är det härdarmästare Hasse, som för dottern Lisa målar upp hur han, den starkaste härdaren på jobbet, kämpar mot Metallverkets eldsprutande drake. Tillsammans med modern som lämnat dem ska de tre en gång, när båten Tussigull är färdigbyggd, segla iväg till drömlandet Cuba. Tills dess är det han och hon mot världen.

”Mig äger ingen” är ett sällsynt undantag från några få, ofta idylliserade skildringar av svensk arbetarklass på film. I ”Mig äger ingen” lever far och dotter periodvis i stor misär med ett nästan tomt kylskåp och utan sängkläder mitt i välfärdslandet Sverige. Pengarna går till öl och brännvin. Farföräldrarna och moderns nya familj utgör skyddsnätet i bakgrunden.

Kjell Åke Andersson och Pia Gradvall (filmmanus) har valt att berätta om Lisas och faderns värld utifrån barnets perspektiv. Jonas Alarik (filmfoto) placerar kameran i Lisas ögonhöjd när hon registrerar sitt torftiga hem. Likaså när hon övernattar på en bänk i Metallverken under faderns nattskift och vaknar upp framför den stora eldsprutande draken.

Mikael Persbrandt visar än en gång vilken gudabenådad skådespelare han är i rollen som drucken, patetisk, svikande, far som älskar sin dotter. Persbrandts fadersporträtt är helt i klass med hans tidigare guldbaggebelönade roll i Jan Troells ”Maria Larssons odödliga ögonblick”.

Det går inte heller att bortse från barnskådespelarnas fina insatser i denna film. Ping Mon Wallén gör en stark tolkning av Lisa som skyddslös och lojal 5-åring med en oändlig kärlek till sin far. Saga Samuelsson lyckas också väl förmedla den 11-åriga Lisas gryende överlevnadsinstinkt och hennes inte längre lika oreserverade lojalitet till fadern.

Filmen får fyra filmögon.
2013-10-25
EvaSarman2

Eva Sarman