Regi: Steven Speilberg
Manus: Michael Crichton, David Koepp
Skådespelare: Sam Neil, Laura Dern, Sir Richard Attenborough, Jeff Goldblum, Josef Mazzelo, Ariana Richards,
Genre: Sci-Fi, Äventyr
Land: USA
Speltid: 126 min
Åldersgräns: 11 år
Biopremiär: 5 juni 2013
Distributör: Universal International Pictures
Länk till Imdb
Ett kärt återseende.
Jurassic Park hade premiär 1993. Filmen är 20 år, lika gammal som jag och ses av många som en klassiker. Nu har filmen nypremiär i 3D-konverterad upplaga. Frågan är om filmen fortfarande håller efter 20 år?
Paleontologerna Dr Alan Grant (Sam Neil) och Dr Ellie Sattler (Laura Dern) får ett erbjudande av miljonären John Hammond (en fullständigt underbar Sir Richard Attenborough) att få sin utgrävning finansierad i 5 år om de kommer till hans nya park och ger den sitt samtycke. De färdas till den avlägsna ön tillsammans med rock-matematikern Dr Ian Malcolm (Jeff Goldblum) där de får veta att Hammond har låtit klona fram livs levande dinosaurier.
Scenen, när paleontologerna får se dinosaurierna efter att bara fått veta att ”de lever faktiskt i flock”, är suverän. Under rundturen sveper dock kameran in på en enorm Tyrannosaurus-skalle, som står i parkens entré och vi förstår genast att det här inte kommer sluta bra. Hammond skickar forskarna och sina två barnbarn Tim (Joseph Mazzelo och Lex Murphy (Ariana Richards) på en safaritur i parken. Men så stänger en underbetald datatekniker Dennis Nedry (Wayne Knight) av parkens elstängsel i ett försök att stjäla dinosaurieembryon. Han omkommer dock när en orkan drar in över ön och våra hjältar blir fast i ett urtidsmörker, där vår världs väldigaste varelser fått liv.
Manus och skådespelarinsatserna i filmen är utmärkta, särskilt Neils teknofobiske paleontolog och Sir Attenboroughs excentriske Hammond. Dennis Murens & Stan Winstons specialeffekter har knappast åldrats. John Williams filmmusik slår all modernt med hästlängder, som Hans Zimmer-klinkande. T-rex attacken är fortfarande en av de mest spännande scener som gjorts på film.
Filmen har åldrats väldigt bra. Det är i slutändan en historia om människans fåfänga försök att styra naturen och det slutar i katastrof. Hammond blir en modern Frankenstein, som älskar sin skapelse. Mot slutet tittar han tillbaka och vill stanna kvar i den, trots allt som hänt.
Vad gäller 3D-konverteringen så är det blandad konfekt. De svepande helbilderna fungerar utmärkt och tillför filmen en del, särskilt helikopterresan. I actionscenerna och i flera dialogscener, så fungerar den inte alls. Reflektioner från lampor hamnar helt fel och personer kommer ur fokus och när de hamnar i förgrunden blir de som ludd som täcker filmduken.
Trots det, är Jurassic Park ett måste. Och för guds skull, ta med era barn och se filmen på stor duk. De kommer älska den och ni får själva en världens nostalgitripp.
Jurassic Park 3D får fyra filmögon.
Viking “Lille John” Almquist |