Hilma af Klint levde och verkade under förra sekelskiftets brytningstid. Hon hade liten eller ingen framgång som konstnär under sin levnad. Konstvärlden dominerades av män. Ett fåtal kvinnor utbildade sig inom måleriet. Få fortsatte att måla. De ”drogo till Paris” eller livnärde sig på porträttmåleri och landskapsmåleri, dock inte Hilma af Klint. Hon hade bl.a. familjen, en generös väninna och ärvda pengar att tillgå. Vid 44 års ålder började hon måla non-figurativt. Året var 1906. Det sägs vara år före pionjärer som Kandinsky, Mondrian och Malevitj ”uppfann” det abstrakta måleriet.
På många sätt var Hilma af Klint före sin tid. När hon dog lämnade hon 1 300 abstrakta målningar i vacker mild färgskala efter sig. Dessutom 124 anteckningsböcker med tankar om världen och konsten. Konsten får inte visas förrän 20 år efter min död, bestämde hon. Det dröjde fram till 2013 innan Moderna Museet i Stockholm visade den stora utställningen med Hilma af Klints återupptäckta konst. På senare år har hennes verk också hunnit erövra Europa och New York.
Var Hilma af Klint en smula galen? Frågan besvarar religionshistorikern Per Faxneld i boken ”Det ockulta sekelskiftet” (2020) genom att berätta om tidens andliga strömningar som Hilma af Klint var en del av. Hon var långt ifrån ensam. Författare och konstnärer vid samma tid, t ex Ivan Aguéli, Edith Södergran och August Strindberg, tog alla intryck av den nyväckta andlighet som även rymde vetenskap och annan modernitet.
Regissören Lasse Hallström vill med nya filmen ”Hilma” berätta om Hilma af Klint för en internationell publik. Därför är filmspråket engelska. Hallström har också skrivit manus till sin film, som av kvällspressen har liknats vid ett familjeprojekt. Den åldrande Hilma spelas förtjänstfullt av Lena Olin. Hilma som yngre är paret Olin-Hallströms debuterande dotter Tora Hallström.
Mycket i Hilma af Klints liv är höljt i dunkel. I filmen tar Lasse Hallström fasta på Hilmas systers tidiga död, hennes möten med teosofin och tidens stjärnfilosof Rudolf Steiner samt kärleken till två kvinnor som de stora dramatiska händelserna i hennes liv och konst. Dessa berättelser tar jag gärna till mig. Som konsthistoriskt intresserad hade jag velat få större inblick i hennes vardag som kvinnlig konstnär. Hilma af Klint verkade i en tid när porten till Konstakademin bara stod öppen för män. Kvinnorna fick smyga in bakvägen. Dessa scener i filmen blir för mig bland de mer minnesvärda.
Filmen ”Hilma” ger tyvärr mycket liten inblick i Hilma af Klints andliga tankevärld. Den som förklarar hennes målningar och sätts på pränt i anteckningsböckerna. Även kopplingen mellan Hilma af Klint och tidens vetenskap kunde ha framgått tydligare. Av Julia Voss biografi ”Hilma af Klint” kan man dra slutsatsen att även utan sitt andliga ramverk skulle Hilma af Klint ändå inte målat konventionella porträtt och landskap hela livet.
Hilma af Klint hade enligt Voss en ovanligt bred naturvetenskaplig bildning. Hon reste och tog del av konst och kultur i Europa. Sist men inte minst utvecklade hon en egen andlig lära som ville revolutionera samhället genom konsten. Hilma af Klint förutspådde under sin levnad att hennes tankar om en bättre värld skulle förverkligas i ett spiralformat tempel. Cirkeln för hennes vision slöts häromåret i New York, när Frank Loyd Wrights ansedda Guggenheimmuseum i New York öppnade sin tempelport för över 600 000 besökare som kom för att få del av hennes konst
Jag ger tre filmögon av fem till filmen om Hilma och hennes konst där mycket återstår att förklara.
2022-10-02
