Recension: För dig naken

eye eye eye eye

Fördignakenbild
Lars Lerin och Manoel Marques i För dig naken

Regi, foto och klippning: Sara Broos
Land: Sverige
Längd: 74 min.
Filmkategori: Dokumentär
Premiär: 13 april 2012
Distribution: Folkets Bio
Ålder: Barnförbjuden

Om att växa till kärlek, blomkrukor och ett lyckligt liv.
Lars Lerin, 58 år, nordens främste akvarellkonstnär, gay och nykter alkoholist, har kärleksbekymmer. En fjortonårig relation har brutits och Lars söker desperat en ny livskamrat. Via nätet finner han brasilianaren Manoel, 35 år (Junior). Trots total språkförbistring och kulturella olikheter hittar de fram till varandra och börjar bygga på sitt förhållande.

Sara Broos är Lars Lerins guddotter och hon har följt konstnären och Manoel med sin filmkamera från männens första möte på flygplatsen till deras giftemål. Det är en gripande dokumentär med mycket humor och innerlighet. Det är fantastiskt att se, hur grannar, vänner och Manoels familj ställer upp på deras relation.

Lars är känslomässigt begåvad, men också skör. När han hamnar i plågsamt tvivel om sin förmåga till kärlek och närhet, leder Manoels beslutsamhet och dröm dem över hindren. Det är vackert och hoppfullt att se.

De förälskade männen reser till Manoels brasilianska lilla slitna hemby långt in i landet där de möts med glada tillrop och välkomstkramar. Lars adopteras på stående fot av Manoels föräldrar. Deras båda döttrar driver var sitt sexmotell, så erotikens variationer verkar ingen ha problem med.

Sara Broos skildrar skickligt och poetiskt männens kärlekssaga. Den värmlänska landsbygden i sommardräkt och vinterskrud är betagande bakgrunder till berättelsen. Närbilderna fångar Lars Lerins sårbarhet och överkänslighet likaväl som hans lycka och glädje. Männens öppenhet och generositet ger filmen dess kvalitet och mening. Man tycker sig ingå i deras vänkrets, som om deras liv personligen angår oss.

Musiken är välvald och ligger fint till handlingen. Ljudet däremot är ojämnt och speakerrösten blir ibland störande stark. Klippningen är exakt och gör tempot rätt och skärper dramatiken när det behövs. Regin känns frånvarande och då är den rätt. Inget upplevs som tillrättalagt av något spekulativt syfte. Filmen fick Dragon Award vid Göteborgs Filmfestival 2012.

Som helhet är filmen väl värd sin fyra filmögon.

120402
JanEjeF

Jan-Eje Ferling