Gustave Eiffel föddes 1832 i Dijon var fransk ingenjör, arkitekt och kanske mest känd för att ha konstruerat Eiffeltornet i Paris inför världsutställningen där 1889. Han är också hyllad för att skapat stommen till Frihetsgudinnan i New York, som var en gåva från Frankrike till USA. En bronsmodell i mindre skala av den står på en ö i Seine, 1,5 km utanför Paris. Han gjorde också ett 160 m långt brospann i Portugal, men också ett i Münchenstein 1891 som kollapsade med 70 döda, Schweiz värsta järnvägsolycka.
Men slutomdömet är ändå, att Gustave Eiffel var ett ingenjörsgeni, modig, envis, omtalad och förtalad. Men han fick utkämpa många strider mot sina motståndare, jurister, finansiärer, borgare, avundsjuka kollegor i branschen och även byggnadsarbetarna, som flera gånger hotade strejka för sina löner och det riskfyllda arbetet. Även påven oroade sig för att tornet skulle överskugga den närliggande Notre Dame katedralen. Fransmännen planerade flera gånger att riva Eiffeltornet efter 20 år, eftersom det ansågs för dyrt, fult och för riskabelt att uppföra. För att hindra det bytte Eiffel ut bultarna mot nitar som gör att det står där än idag och är en nationell, stolt symbol för Frankrike och har besökts av ca 300 miljoner människor. Det remarkabla är, att Eiffeltornet byggdes på två år utan elverktyg och givetvis utan dagens datorer och byggkranar.
Filmen Eiffel är en storslagen, påkostad biopic om Gustave Eiffel med fantastisk scenografi och vackra, tidstrogna kostymer. Filmfotot av Matias Boucard är kanske det man hänförs av mest, med stämningsfulla bilder i vacker ljussättning, fina närbilder och storslagna panoramor över Paris och över den leriga, röriga byggarbetsplatsen. Scenbilderna och de skickliga aktörerna gör Eiffel till en njutbar underhållning.
Den ganska begränsat erfarna regissören Martin Bourboulon höll på i ca 20 år med att planera filmprojektet och övertygar nu med hjälp av digitala effekter om ett ambitiöst, trovärdigt och imponerande storbygge och gör det överraskande realistiskt skildrat.
Men parallellt med storbygget berättas om den passionerade, bitterljuva romansen mellan Gustave Eiffel, som skickligt gestaltas av Romain Duris, och högborgerliga Adrienne Bourges (Emma Mackey), vilket också gör dramat till en berättelse om makt, klass och rikedom. Adrienne var redan gift med den betydande tidningsmannen Antoine de Restac (Pierre Deladonchamps) vilket gör filmen också till ett triangeldrama det slår gnistor om. Eiffel och Adrienne hade mötts ca 20 år tidigare, men förbjöds att gifta sig. Eiffel gifte sig senare med Marie Gaudelet fick fem barn och dog 1923, 91 år gammal. Eiffel lär ha designat Eiffeltornet för sin kärlek till Adrienne.
Filmen Eiffel imponerar med sin mycket romantiska skildring av Gustave Eiffels kärlekshistoria med Adrienne Bourges, men framför allt det realistiska framställt och tekniskt imponerande filmdramat om byggandet av Eiffeltornet. Det är mycket vackert och dramatiskt och inget verkar ha sparats (budget 20 milj.) för att ingenjörsgeniet Gustav Eiffel också ska få en plats i filmhistorien.
Det blir fyra starka filmögon av fem.
2022-05-06
