Recension: Marie Curie

Intressant, välgjord, ibland överdramatiserad biopic
eye4
Undertitel: Marie Curie: Kunskapens mod.
Regi: Marie Noëlle
Manus: Marie Noëlle Andrea Stoll
Skådespelare: Karolina Gruszka, Arieh Worthalter, Charles Berling m.fl.
Genre: biografi, drama, romantik
Speltid: 100 min.
Svensk biopremiär: 24 juni 2020
Distributör: SF Studios

Marie Curie föddes 1867 i Polen som Maria Salomea Skłodowska och dog 4 juli 1934 på Sancellemoz sanatorium i östra Frankrike. Filmen skildrar henne både som kämpande outtröttlig forskare och även som rebelliskt geni. Hon har en stark passion för sitt arbete med också för sina förhållanden, först med Pierre Curie (Sam Riley) som hon gifte sig med och fick två barn, Irène och Ève, och sedan Paul Langevin (Arieh Worthalter), en gift forskare som Marie hade en affär med. 1903 fick Pierre Curie dela halva sitt Nobelpris i fysik med sin hustru medan andra halvan tillföll Henri Becquerel för hans upptäckt av radioaktiviteten. 1911 fick Marie Curie Nobelpris och som enda kvinna fått priset i både kemi och fysik.  

Filmen är en tidsresa med återblickar, glimtar från barndomen där förlusten av modern gjorde henne stum av sorg, och sedan kampen för sitt arbete på universitetslaboratoriet, där hon sedan fick sluta, men hon sökte oförtröttligt att hitta lösningar.

Mötet med Pierre Curie hjälpte båda att göra vetenskapliga genombrott med upptäckten av två nya grundämnen Polonium och; ‎Radium. Deras äktenskap blev lyckligt tills Pierre dog på gata i Paris, överkörd av ett hästekipage. Maries sorg efter sin make var bottenlös.
 
Karolina Gruszka, vacker polsk skådespelare, spelar utmärkt Marie och gör henne till en beslutsam, men också envis för att inte säga halsstarrig kvinna som kämpar mot patriarkala system vid universitetet Sorbonne, som förnekar henne arbetsplats men också fondmedel. Men som medveten visionär drivet hon viljestarkt och målmedvetet sin forskning och klarar sina  största utmaningar. Hon bevisar att radium kan bota cancer och är villig att sälja sina Nobelpris i guld för att få pengar till ambulanser med röntgenapparater till slagfälten under första världskriget.

Filmen visar också, att kunskap är på gott och ont. Maken Pierre var orolig, att deras upptäckter av instabila atomer skulle hamna i kriminella händer och blir fruktansvärt destruktiva. Och så hände det också med t.ex. atombomber och Tjernobylkatastrofen. Han jämförde också deras upptäckter med Alfred Nobels uppfinning av krutet, som också kommit mänskligheten till goda på många sätt, men även skördat många liv i krig och terror.

Den skildrar även att Marie Curie utsattes för trakasseringar och att människor stod utanför hennes hem och skallade ”Åk hem” och kallade henne ”Smutsig jude”. Men hon stod starkt kvar, enda oron var för hennes barn. Men attityden vände och hon blev en firad hjältinna, landets stolthet.

Filmen Marie Curie är bra hantverk, välspelad, ibland överdramatiserad. Känsliga scener får fullt utspel och uttrycken kunde vunnit på att vara mera återhållsamma för att övertyga om mera inre känslomässiga tragedier. Där ligger filmkonsten utmaning, främst i regin. Det svåraste utspelar sig inom oss och emotionella katastrofer kan närma sig melodramatiska om de inte balanseras rätt.

Michal Englert filmfoto är stämningsfullt och locations är utsökta. Musiken av Bruno Coulais är välvald och klassiska, romantiska stycken förstärker scener smakfullt.

Det blir fyra filmögon av fem.
2020-06-22