Den skyldige

Gastkramande, klaustrofobisk och välgjord nyskapande thriller

Engelsk titel: The Guilty

Regi: Gustav Möller

Manus: Gustav Möller, Emil Nygaard Albertsen

Rollista: Jacob Cedergren

Genre: brott, drama, thriller

Speltid: 85 min.

Svensk biopremiär: 29 mars 2019.

Distributör: Nordisk Film

Den danske filmen den skyldige är en välgjord thriller och långfilmsdebut av den svenskfödde, danskutbildade och unge regissören och manusförfattaren Gustav Möller. Filmen känns innovativ i sin framställning och utspelar sig i två rum på en larmcentral i Köpenhamn. Poliser och väktare svarar på 112-samtal och dramat sker framförallt i polisman Asger Holms (Jakob Cedergren) nödsamtal under ett nattskifte.

Asger har sin kvinnliga chef och sina medarbetare omkring sig men väljer att självständigt lösa problemen som hopar sig i telefonsamtalen. Han är trött och irriterar sig på mer eller mindre berusade personer som ställt till det för sig. En kvinna har ramlat av cykeln i fyllan och skadat knät eller en man har blivit muddrad av en kvinna han släppt in i sin bil i ett s.k. red light district. Men han får också ett allvarligt nödsamtal från en kvinna som verkar ha blivit kidnappad av sin ex-man Michael. Hon sitter instängd i en skåpbil men lyckas ringa till 112 och Asger tar emot samtalet. Här startar ett drama, som upptar filmens speltid.  Kvinnan heter Iben (Jessica Dinnage) och Asger inser snabbt att hon inte kan tala fritt. Han ställer frågor och ber henne svara ja eller nej. Är du bortförd mot din vilja? Ja. Vad är det för bil? Vilken färg på fordonet? Vit. Kvinnan är orolig för sin sexåriga dotter Mathilde som är ensam hemma med sin lillebror Oliver, sex månader. Flickan gråter och frågar efter sin mamma.

När samtalet bryts larmar Asger sina kollegor som bilpatrullerar och som befinner sig i närheten av kvinnan i skåpbilen. Han ber dem också åka hem till kvinnans och exmaken hus och till dottern Mathilde. Maken Michael (Johan Olsen) vill bryta samtalet och Asger ser på sin sökskärm att mannen är tidigare straffad.

Asgar är obalanserad och trött. Hans chef har tidigare skickat honom på psykologsamtal för hans stressymptom. Nästa dag ska Asger till rätten och en kollega ska vittna för honom. Asgar är anklagad för ett våldsbrott och vill att kollegan ska tumma på sanningen. Asgers privata problem gör nödsamtalen särskilt laddade och hans känslor svänger i tvära kast, när han känner sig oförmögen att handgripligen hjälpa den kidnappade kvinnan.

Dramat stegras och Gustav Möller bygger en thriller där varje samtal blir nerviga ordväxlingar i förtvivlan, förvirring och hysteri men även till medkänsla och oro för inblandade. Ett brott vänder till ett annat brott och Asger ifrågasätter alltmer vem som egentligen är offret och vem som är våldsverkaren i dramat han auditivt blir vittne till. Handlingen eskalerar till obehagliga, desperata nivåer. Asger ber inte sina kollegor på larmcentralen om hjälp, utan väljer att gå in i ett sidorum för att på egen hand försöka lösa kidnappningsdramat han hamnat i.

Jag blir irriterad ibland på hur dialogerna har fullt med konstpauser som drar ut svarstiderna i samtalen, förmodligen för att hålla spänningen. Personerna Asger talar med, gråter eller skriker åt honom, ”fuck you” och slänger på luren. Det triggar givetvis Asger. Det är skickligt gjort för att hålla oss fångna i ovisshet och reta våra sinnen. Men konstpauserna blir också överdrivet provocerande. Jag antar, att samtal mellan hjälpare och hjälpsökande i verkligheten är tätare och intensivare, utan onödigt utdragna frågor och svar.

Filmen den skyldige fängslar sin publik i stegrande spänning. Vi väntar otåligt på en upplösning av dramat och en förklaring. Händelselinjerna går kors och tvärs och mot varandra och när vi tror oss veta, så överraskas vi av att dramat plötsligt vänder och kastar om våra föreställningar i det som händer. Det är skickligt gjort, även om en del känns teatralt och överdramatiserat.

En del trådar blir hängande i luften, som det första samtalet Asger tar emot från en man som är instängd och har svårt att andras. Han är desperat och instabil och slänger på luren. Den tråden tas aldrig upp igen, utan samtalet med den kidnappade Iben tar över hela dramat to the bitter end, men ändå inte helt olyckligt slut ändå. Filmen visar både på styrkan och svagheterna i moderna kontaktmedel.

I den skyldige är det Asgers ansikte och tonfall som visualiserar det inre dramat. Vi får använda vår fantasi i det som sker i telefonluren. Det fungerar, om än i överdrivet, ibland tillskruvade känslostämningar. Men dramat fängslar oss hela visningstiden. Det är bra gjort av Gustav Möller.

Jakob Cedergren imponerar som polisen Asger Holm med sitt ibland uttryckslösa ansikte som vänder till en svettig, skräckfylld uppsyn och som hela tiden speglar dramat som i han telefonlur. Hans röst och ansikte blir uttrycket för en gripande, känslomässigt komplex historia som är gastkramande i sitt upplägg.

Den skyldige har vunnit många filmpriser bl.a. Sundance Film Festival 2018 Audience Award och Grand Jury Prize till Gustav Möller och Zurich Film Festival 2018 Critics’ Award till Gustav Möller. Den skyldige är också Danmarks Oscarsbidrag.

Det blir fem filmögon av fem för den skyldige.
2019-03-23

Jan-Eje FerlingFörfattare