Konstnären Vincent Willem van Gogh föddes 30 mars 1853 i Nederländerna i en överklassfamilj. Han var tystlåten som barn och en tid religiös och även missionär i södra Belgien. Som vuxen blev han tidvis psykotisk och misskötte sin hälsa genom undernäring och för mycket alkoholkonsumtion. Hans konstnärskap tog över hans liv och under sina aktiva år skapade han cirka 2100 konstverk, varav 860 oljemålningar. Med sina djärva färger och spontana, uttrycksfulla penseldrag var han med att skapa den moderna konsten. Van Gogh dog 29 juli 1890 i Frankrike.
Regissören Julian Schnabel, som själv är en berömd konstnär, har gjort biopics om kända konstnärer som Basquiat – den svarte rebellen (1996) och gatukonstnären Jean-Michel Basquiat i Before Night Falls (2000) och den kubanska författaren Reinaldo Arenas i Fjärilen i glaskupan (2007). Med Vincent van Gogh – Vid evighetens port, gör han en personlig bild av Vincent Van Gogh under dennes senaste år i Arles och Auvers-sur-Oise i Frankrike, där konstnären dog under ouppklarade omständigheter vid 37 års ålder.
För Vincent van Gogh var konstnären Paul Gauguin som spelas av Oscar Isaac, en nära, god vän. De levde och arbetade en tid tillsammans, men Gauguin sökte sig senare till exotiska ställen som Madagaskar och även Tahiti, ”där ingen visst något om Paris och konstnärsliv”, som Gauguin själv uttrycker det i filmen. Van Goghs avsked till Gauguin var smärtfyllt och van Gogh blev djupt sårad. Filmen uttrycker det starkt och jag upplever som att van Goghs psyke inte klarade av separationen.
Filmen är som helhet ett visuellt mästerverk. Schnabel ger i denna biopic om van Gogh bild åt konstnärens komplexa och plågade inre konflikter, som övertygar mera än text och musik. Filmfotograf Benoît Delhomme fyller varje scen i mjuka varma färgnyanser och någon gång i sv/v för att lyfta fram textens detaljer och handlingens intensitet. Filmen blir en målning i sig som van Gogh förmodligen skulle varit stolt över. Det skakiga filmfotot skapar bitvis ett impressionistiskt, konstnärligt uttryck och ger själ och liv åt scenerna. Den handhållna kameran ligger nära van Goghs ansikte och gör konstnären, som genialt spelas av Willem Dafoe, till en stark, personlig filmupplevelse.
Vincent van Gogh var inlagd några gånger på mentalsjukhus för sitt påstådda antisociala beteende. Han var visserligen en drinkare och kunde skrika åt barn och bete sig underligt mot folk, men egentligen kolliderade hans konstnärssjäl med en bigott, inskränkt omgivning i byarna på den franska landsbygden. Van Gogh finner bara frid i sin konstutövning och den känslan och det själsliga tillståndet gestaltar Julian Schnabel och Willem Dafoe skickligt på filmduken. Van Goghs problem är ekonomin, även om hans gode bror Theo van Gogh (Rubert Friend) skickar pengar regelbundet. Brodern arbetar med att sälja konst, men van Gogh lyckades bara sälja en av sina målningar under sin livstid.
Det är befriande, att Julian Schnabel inte mystifierar konstnären, som visserligen ser sin konstnärliga begåvning från Gud, men som också älskar naturen, solljuset och landskapet. Han doftar och smakar på jorden och springer över fälten och studerar träden, stenarna och hur ljuset ger trädrötter, vissna och levande växter liv och rörelse. Överhuvudtaget är van Goghs tavlor uttryck för alltings form och dess rörelser i ett böljande ljus, vilket också gjorde dem svårförstådda för hans samtid. “Jag är mina målningar”, säger van Gogh och Willem Dafoe gestaltar det väl med sitt eget konstnärliga uttryck som skådespelare. Dafoe känns som han ÄR den han gestaltar och som självförbrännande i sitt skådespeleri. Med rollen som Vincent van Gogh lägger Dafoe till ännu en mästerlig prestation till sitt CV.
Eftersom Julian Schnabel själv är en erkänd konstnär och skildrat flera berömda konstnärer på film, så har han förmågan att visuellt levandegöra hur van Gogh ser på livet, både i ord och i sitt uttryck. Det är ett mycket vackert och aktningsvärt filmporträtt av Vincent van Gogh, som antagligen var konsthistoriens främsta föregångare av den moderna konsten och expressionismen.
Willem Dafoe nominerades till bland annat en Oscar 2019 och en Golden Globe 2019 för sin insats i Vincent van Gogh – Vid evighetens port.
Fyra starka filmögon av fem.
2019-03-25
