Aquaman

Visuellt i toppklass, men för lång och svagt manus

Regi: James Wan

Manus: David Leslie Johnson-McGoldrick, Will Beall m.fl.

I rollerna:  Jason Momoa, Amber Heard, Willem Dafoe, Patrick Wilson, Dolph Lundgren, Yahya Abdul-Mateen II och Nicole Kidman m.fl.

Genre: Action, äventyr, fantasi

Speltid: 143 min.

Land: Australien, USA

Svensk biopremiär: 14 december 2018

Distributör: 20th Century Fox

Aquaman handlar om hur Arthur Curry, hälften människa/hälften ”Atlantian”, slits mellan att fortsätta leva som en människa på land eller att ta sin rättmätiga plats som kung i undervattenslandet Atlantis när krig hotar båda världar. Filmen är regisserad av James Wan som bl.a. är känd för sina tidigare skräckfilmer Saw (2003), Insidious (2010), och Conjuring (2013). I huvudrollen som Arthur ser vi Jason Mamoa som tidigare medverkat i Stargate: Atlantis (2005–2009), Game of Thrones (2011–2012), och Conan The Barbarian (2011). Prinsessan Mera spelas av Amber Heard som tidigare varit med i bl. a. All The Boys Love Mandy Lane (2006), och Drive Angry (2011). Andra stora skådespelare är Nicole Kidman, Willem Defoe, Dolf Lundgren, Patrick Wilson, Yahya Abdul-Mateen II m.fl.

Filmer som har så höga förväntningar på sig som Aquaman tycker jag brukar vara ganska jämna i kvalitetsnivå. Om bilden är dålig så är ofta musiken också det tillsammans med skådespelares prestationer och mask/kostym osv. Men denna tycker jag var väldigt ojämn. Vissa aspekter var fantastiska samtidigt som andra kunde vara nästan pinsamt dåliga.

Här är de sakerna som jag tycker var bra: Rent visuellt var Aquaman i toppklass! Kameraåkningarna var minst sagt imponerande och innovativa, maskerna och sminket såg extremt realistiskt ut (med undantag för Arthurs ljusbruna linser som dessutom var helt onödiga för storyn), och den animerade världen var lika kreativ som den var realistiskt genomförd. Detta påminde om Avatar (2009) fast under vattnet med alla färger och fantasifulla varelser. Jag kom på mig själv med att bara titta på karaktärernas hår och kläder under en av dialogerna för att dess rörelser i vattnet såg så verkligt ut. Det är inte en liten bedrift när bilden dessutom är en bioduk stor.

Nicole Kidman fick fram den omänskliga/trolska sidan av Atlanna bättre än någon annan skådespelare och lyckades ge sin karaktär många olika nyanser. Det enda negativa med Kidmans roll är att den var för liten. Nämnas bör även valet av skådespelare i rollen som Arthur, Jason Momoa, en 193 cm Hawaiiansk f.d. badklädesmodell som får spendera ca halva filmtiden i endast byxor. Momoa lyckades även som vanligt få fram den kaxiga attityden med glimten i ögat som passar Aquaman perfekt. Bra castat av Anne McCarthy!

Allting i Aquaman var väldigt överdrivet. Skämten var krystade, dialogerna förtydligande som om de förklarades till en femåring, och klyschorna haglade. Detta verkade vara ett försök att efterlikna den stora filmkonkurrenten Marvel Comics humorfyllda och lättsmälta äventyrsfilmer, men det blev istället en barnfilm med barnförbjuden action. Jag hade hoppats att DC Comics skulle gå tillbaka till den lite mörkare stämningen som funnits i deras superhjältefilmer innan Suicide Squad (2016). Där har de vågat ge sina karaktärer ångest och rädsla som gjort att man starkare känner med karaktärernas motgångar men också framgångar. Det tycker jag har varit den största skillnaden mellan dem och Marvel Comics men Aquaman har bekräftat att de flutit ihop i stil och utförande och skiljer sig nu i stort sett bara via hjältarnas olika superkrafter.

Filmen var ovanligt lång (2 h 23 min) utan att ha mer att berätta. Det som tog upp all extra tid var de många långa slagsmålsscenerna, som trots den väldigt snygga animationen var ganska förutsägbara. Vissa slagsmålsscener kunde ha tagits bort helt för att istället bara komma direkt till slutresultatet.

Aquaman passar de som gillar moderna superhjältefilmer och CGI effekter. Det är en stark visuell upplevelse som passar perfekt på bioduken och får tre starka filmögon av fem!
2018-12-13

Rebecka Cutic