Gravity

eye eye eye

Gravity

Regi: Alfonso Cuarón
Manus: Alfonso Cuarón, Jonás Cuarón
Genre: Sci-fi/Thriller
Skådespelare: George Clooney, Sandra Bullock, Ed Harris m.fl.
Längd: 91 min
Åldersgräns: Från 11 år
Svensk biopremiär: 25 oktober 2013
Distributör: Warner Bros
Länk till IMDb

Estetiskt tilltalande thriller.
Tre amerikanska astronauter är ute på rymdpromenad, när en rysk satellit i närheten exploderar. Spillrorna från den har ihjäl en av amerikanerna och förstör deras rymdfärja. De två överlevande, den unge och oerfarna Ryan Stone (Sandra Bullock) och veteranen Matt Kowalsky (George Clooney), är helt ensamma i det svarta tomrummet. De har ingen radiokontakt med jorden, och mycket lite tid kvar innan syret tar slut.

Clooney är utan tvekan stjärnan i föreställningen. Han stjäl alltid scenen med sin självsäkerhet och sina kvicka repliker. Bullock gör bra ifrån sig även hon, men när hon delar screen-time med Clooney kan hon omöjligen konkurrera. Han är som klippt och skuren för att spela en veteran som fortsätter att vara lugn och vitsig trots att situationen ser helt hopplös ut.

En så sparsmakad miljö som rymden erbjuder inte många estetiska möjligheter, varken ljud- eller bildmässigt, men man lyckas förvånansvärt väl på båda områden. Många, långa tagningar i kombination med fantastiska datoranimationer stjäl nästan uppmärksamheten från själva handlingen, man kan inte låta bli att beundra hantverket. 3D-effekterna känns nästan motiverade, även om de, som alltid, är ett rent effektsökeri i grund och botten.

Ljuddesignen är minst lika genomtänkt som de visuella aspekterna. Ljudeffekter intensifierar varje spännande moment och gör samtidigt rymden till en främmande och hotfull miljö.

Som åskådare finns sällan tillfällen då man tillåts luta sig tillbaka och andas ut, eftersom den ena faran avlöser den andra med jämna mellanrum. Det blir nästan för mycket spänning till slut. Det blir aldrig några naturliga pauser då man får tid att hämta sig. Till slut förlorar spänningsmomenten sin effekt, och man kan inte låta bli att snegla på klockan. Detta vägs till viss del upp av den mycket starka början, och det räcker utan tvekan till tre filmögon.
2013-10-23
MartinRicksand

Martin Ricksand

 

Jan-Eje FerlingFörfattare