Recension: Wonder

En familjefilm med goda intentioner som stannar på ytan
filmens-betyg-två-av-fem
Regi: Stephen Chbosky.
Manus: Stephen Chbosky, Steve Conrad, Jack Thorne, R.J Palacio
I rollerna: Jacob Tremblay, Julia Roberts, Owen Wilson, Mandy Patinkin, Daveed Diggs m. fl.
Genre: Familjefilm, drama
Ålder: Barntillåten
Längd: 113 min.
Svensk biopremiär: 23 februari 2018
Distributör: Nordisk Film

Baserat på R.J. Palacios bästsäljare Wonder från 2012, får vi i filmen med samma namn under ett år följa 10-åringen Auggie Pullman (Jacob Tremblay). Pojken, som är född med ansiktet deformerat, har i flera år blivit undervisad hemma av sina omtänksamma och försakande föräldrar (Julia Roberts och Owen Wilson). Den här modiga, intelligenta men samtidigt sköra pojken måste nu börja skolan och möta en ny kritisk värld, utan rymd-hjälmen som han under en längre tid alltid burit utomhus för att slippa blickar och kommentarer. Samtidigt är Auggies äldre syster Via (Izabela Vidovic) arg och besviken över att hennes föräldrar i flera år har försummat hennes behov till förmån för Auggie’s.

Auggies ansikte är utan tvekan vid första anblicken iögonfallande, men det är långt ifrån Rockys ansikte i Peter Bogdanovichs fantastiska film Mask (1985). Även om de båda filmerna spinner på samma tema går de knappt att jämföra. Mask är en skicklig vuxenfilm med djup som kryper in i varenda por medan Wonder för tankarna till lättsam, men för all del tidvis rörande, kliché-matinéfilm med familjen. Filmen har alla standard ingredienser för en eftermiddag i biostolen med barnen; en underdog, en mobbare, missförstånd, försoning, några moralkakor och förstås den amerikanskt pampiga upprättelsen. Jacob Trembley lyser i sin tolkning av den känsliga men modiga Auggie och Oscars belönade Julia Roberts (Erin Brockovich 2000) rörande blandning av glädje och oro för sonen känns tämligen äkta. Tyvärr får Wilsons bidrag i rollistan inget känslomässigt fäste. Han känns mer naturlig i sitt förhållande till sin labrador i filmen Marley & Me (2008) än vad han gör både som far och make i Wonder.

Regissör Stephen Chbosky har gjort en liten irriterande blunder då han skapat en film som handlar om att se bortom ytan på människor när han samtidigt inte får filmens känsla att ens nå under hudens första lager. Trots goda intentioner och några rörande ögonblick är filmens titel Wonder bara ett ord och inget adjektiv som beskriver filmupplevelsen.

Två filmögon av fem.
2017-02-20