Tilda Swinton och John C. Reilly.

Regi: Lynne Ramsay
Land: Storbritannien
Längd: 112 min.
Filmkategori: Drama, thriller
Premiär: 17 februari 2012
Distribution: AB Svensk Filmindustri

Plågsamt familjedrama om oförklarlig ondska.
Barnet Kevin visar tidigt tecken på att något är fel i hans förhållande till sin mamma Eva (Tilda Swinton). Han gråter oupphörligt, vill inte prata och bär blöjor länge. Förhållandet till pappa Franklin (John C. Reilly) fungerar bättre. När Kevin är i tonåren begår han ett vettlöst brott och hans illdåd verkar riktat till mamma Eva.

Filmen är skickligt gjord, men obehaglig att se. Ondskan som krossar familjen och många andra är underlig och får ingen direkt förklaring. Tanken går till skräckfilmer där barn är besatta av demoner. Men filmen är ett familjedrama och saknar övernaturliga inslag. Det finns antydningar om att mamma Eva är känslomässigt avstängd och oförmögen att visa empati och knyta an till andra. Tilda Swinton gestaltar den sidan mycket bra med sitt svala, narcissistiska spel och utseende.

Kan förklaringen till Kevins psykopatiska beteende vara att han till varje pris vill få sina mamma att reagera emotionellt och på så vis få kontakt? I så fall är filmen en dräpande anklagelse mot mödrar, som inte förmår älska sina barn och konsekvenserna av detta.

Filmen har redan fått många utmärkelser och bygger på en prisbelönt roman av Lionel Shriver. Frågan finns, om författaren har berörts av massmorden på skolungdomar i USA och försökt ge en bild av att känslomässiga blockeringar i mördarnas familjer kan ha varit en anledning till besinningslösa brott.

Filmen gör tidshopp när man skildrar Kevins uppväxt och även föräldrarnas relation. Det långsamma tempot ger tid till eftertanke, men inga svar mera än känslor av obehag. Om det är syftet med filmen uppnår man målet.

Skådespelarena är mycket bra. Tilda Swinton är just så kall och torr som rollen kräver. John C. Reilly är en lysande aktör och kanske vår tids Spencer Tracy. Kevin gestaltas av tre olika unga personer och alla rätt för sina roller.

Det blir tre starka filmögon för en engagerande film, utmärkta skådespelare och mycket bra regi.
120209