Orginaltitel : Kokuriko-zaka kara
Regi: Goro Miyazaki
Manus: Hayao Miyazaki och Keiko Niwa efter förlaga av Tetsurô Sayamas.
Musik: Satoshi Takebe
Land: Japan
Längd: 91 min
Kategori: Animerat drama
Premiär: 21 december 2012
Distributör: TriArt Film
Länk Imdb

Om konflikten mellan det gamla och nya Japan och om att bli vuxen.
Året är 1963 och Japan förbereder sig för OS 1964. Gymnasieflickan Umi Matsuzaki bor i hamnstaden Yokohama.  Varje morgon hissar Umi signalflaggor för att hedra sin far, som omkommit till havs. Pojken Shu Kazamas nyfikenhet väcks och han skriver en dikt i skoltidningen om den mystiska flickan och flaggorna.

Vid en demonstration mot att skolans gamla klubbhus rivs och ersätts med ett nytt modernt, träffas Umi och Shu och en romans börjar spira. Shu är en våghalsig ung man och med hans hjälp börjar Umi förstå, att det finns en värld utanför den hårda skoldisciplinen och ansvaret i hemmet. Tillsammans börjar eleverna kampen för att övertyga skolans ledning att ändra beslutet om klubbhuset.

Filmen är realistiskt tecknad och har en fin detaljrikedom. Det finns många färgstarka karaktärer i birollerna och spännande miljöer. Tempot är långsamt med många vardagsscener, som tyvärr inte alltid tillför något till berättelsen. Den här perioden i Japansk historia, tidigt 60-tal, är en brytpunkt. Det moderna Japan håller på att växa fram, vilket innebär konflikter mellan det gamla och det nya. Umis och Shus kamp mot rivningen av klubbhuset står som en symbol för det. Filmen berättar också om hur det är att börja bli vuxen, med allt vad det innebär.

Filmen fick pris som bästa animerade film på Awards of the Japanese Academy 2012.

Uppe på vallmokullen får tre filmögon. Det är sevärd och välgjord film, som också ger en lite nostalgisk bild av ett Japan som inte längre finns.
2012-12-17