Recension: Svenssson Svensson – i nöd och lust

eyeeye

svensson

 

Regi: Leif Lindblom
Speltid: 83 min.
Filmkategori: Komedi
Land: Sverige
Premiär: 14 oktober 2011
Från ålder: Barntillåten
Distributör: Nordisk Film

Småroligt med Svensson
Gustav Svensson (Allan Svensson) och frun Lena (Suzanne Reuter) står inför sin 30-åriga bröllopsdag, men Lena vill skiljas. Gustavs tid som förtidspensionerad brevbärare upptas i stort sett bara av fotboll. De följer dock familjeterapeutens råd att åka på kärleksweek-end i hopp om nytändning. Men på det romantiska pensionatet börjar snart förväxlingar och intriger ta över deras tillvaro. Fotbollslegenden Tommy Franzén (Peter Dalle) dyker upp som gäst och Gustav blir som besatt av sitt sportintresse och skyr inga medel för att nå sina mål.

De är trivsamt att möta paret Svensson igen, denna gång utan barn. Men deras problem är desamma och rollkaraktärerna är sig lika. Handlingen ligger dock rätt i tid. Barnen är vuxna och paret Svensson måste förnya sig eller gå skilda vägar.

Allan Svensson och Suzanne Reuter har ett fint samspel och båda behärskar komedistilen, i näst intill fulländning. Filmfotot, filmmusiken, scenografin och castingen är utmärkta. Men regin tar ned tempot. Svensk film har alltid belastats med långa, menande blickar och talande tystnad och det fungerar ändå sämre i komedier. Annars är det en underhållande film, även om storskratten uteblir. Det är elegant och välgjort, men storyn är lite väl skruvad ibland. Gustav är ormen i paradiset och bär säkerligen på flera diagnoser. Han är ändå filmens nerv, men sveken och lögnerna, som han dirigerar sin omgivning med, blir stundtals obehagliga. Men visst blir det roligt, ibland.

Det blir två filmögon för en trivsam komedi, det sega tempot till trots.

111006
Jan-Eje Ferling