Michael Fassbender. 

Regi: Steve McQueen
Speltid: 99 min.
Filmkategori: Drama
Land: Storbritannien
Premiär: 6 januari 2012
Från ålder 15 år
Distributör: Nonstop Entertainment
Länk till Imdb

Elegant odyssé om missbruk och vilsenhet.
Brandon (Michael Fassbender) bor och jobbar på flashiga Manhattan. Allt ser bra ut på ytan. Men han är rastlös och söker konstant sexupplevelser. Han föraktar äktenskapet och vill inte binda sig med någon, förmodligen av rädsla att bli synlig och bottna i sig själv. Hans syster Sissy (Carey Mulligan) är begåvad, men är lika vilsen och flyttar tillfälligt in hos Brandon, som tappar alltmer kontrollen över sitt liv.  

Regissören Steve McQueen fortsätter efter “Hunger” från 2008 med att dissekera konsumtionssamhällets mekanismer. Han beskriver utmärkt människors existentiella sökande, men stannar vid symptomen. Hans neurotiska karaktärer verkar historielösa och deras trauman hänger i luften. Vi får inte se vilka lösningar, som finns för dem för att konstruktivt ta itu med sina liv. De är frågor som McQueen tydligen finner alltför rationella. Han stannar på ytan och beskriver den och gör det bra.

Det är både underhållande och obehagligt att ta del av Brandons utlevelser och hans alltmer blottade ångest och förtvivlan. Han är självdestruktiv och utsätter sig för förnedring och risker till liv och lem. Man anar katastrofen om hörnet. Men vändpunkten, som avgörande val och dess konsekvenser fullt ut, får vi tyvärr inte ta del av. Det blir en annan film, som någon annan ska göra. Men Fassbender är utmärkt och övertygande i rollen som Brandon för vilken han vann pris i Venedig.

Filmfotot är högklassigt. Det är skickligt och elegant stiliserat. Filmfotografen Sean Bobbitt lyfter fram miljöer och händelser med en stadig kamera och man får se precis det man behöver. Musiken är en blandning av klassisk, populär och pop och mycket välvald. Sissys skickliga framförande av “New York, New York”, som vokalist på en nattklubba, rörde både mig och Brandon till tårar.

Shame är en mycket sevärd film och inte tråkig en sekund. Det borde ge den nästan full pott. McQueen är framgångsrik och publiken roas med excesser och utlevelser i lyxförpackning, men som till slut blir ett självändamål och det räcker inte för mig. Stora problem måste skärskådas lite mer för att bli meningsfullt, även som film.

Tre starka filmögon för Shame med en enastående Fassbender i huvudrollen. En fängslande film med utmärkt regi och filmfoto, men lite för ytlig för att ta landa på riktigt.
111103