”Presence” handlar om en familj som flyttar in i ett nytt pampigt förortshus ovetandes om en närvaro i hemmet som iakttar de. Den börjar steg för steg göra sig tillkänna tills dottern förstår att de inte är ensamma. Familjen består av den ambitiösa mamman Rebekah (Lucy Liu), den empatiska pappan Chris (Chris Sullivan), den melankoliska systern Chloe (Callina Liang) och den intelligenta brodern Tyler. Så fort de flyttar in fäster sig ”närvaron” vid Chloe, där den bor i hennes garderob, då den känner av hennes sorg efter en tragisk händelse. Den försöker att hjälpa och guida henne och till  slut rädda henne från ett dystert öde.

”Presence” är filmat ur ett unikt perspektiv där Soderbergh ger publiken ett nytt sett att se på spökhusgenren. Kameran fungerar som spökets ögon vilket förstärker känslan av att man tittar på familjen i smyg. En filmteknik som många kritiker hyllat regissören Steven Soderbergh för i denna filmatisering. Soderbergh har själv berättat att han fick idén genom att observera hur en katt rör sig i sin omgivning. Filmen bygger på en känsla av tyst närvaro och trots avsaknaden av traditionella skräckeffekter eller ”jump scares” lyckas filmen skapa en känsla av krypande obehag.

Ljuddesignen i ”Presence” är sparsmakad, vilket gör varje knarrande golvplanka och viskande vindby mer effektfull. Det gör att resterande element blir mer påtagande i filmen, som är full av detaljer som man inte får missa. Varje del är viktig för berättelsens helhet som sedan kulminerar och avslöjar sig i slutet. ”Presence” handlar mer om att känna än att se och bär på en sorgsen melankolisk underton snarare än ren skräck, därför kan man klassa den mer som en psykologisk thriller än en renodlad skräckfilm.

Med ett starkt manus, skrivet av manusförfattaren David Koepp, lyckas Soderbergh göra en fantastisk film som griper tag i och fängslar publiken från början till slut.

Sammanfattningsvis är ”Presence” en imponerande och nyskapande film som bevisar att skräck inte behöver vara högljudd för att vara effektiv. Detta kan möjligtvis vara Soderberghs bästa verk hittills så jag vill ge den 5 starka filmögon.