Jag måste titta mer än gång på rollistan: Daniel Craig, Chris Evans, Jamie Lee Curtis, Don Johnsson, Toni Collette, Christoffer Plummer, Ana de Armas, Michael Shannon etc. I en komedi? Hur är det möjligt? När jag går ut från pressvisningen konstaterar jag nöjt att det är fullt möjligt, fungerar alldeles utmärkt och att jag upplevt över två timmar av charmig, smart och stor underhållning. Den i vanliga fall tysta och lite tillknäppta pressvisningspubliken, skrattar högt och hjärtligt hela filmen igen. Jag kanske högst av dem alla.
Patriarken Harlan Thrombey (Christopher Plummer) är en excentrisk deckarförfattare som bor i ett kråkslott med sina medelålders barn Linda (Jamie Lee Curtis), Walt (Michael Shannon) och sin avlidne sons fru Joni (Toni Collette). Lägg där till Lindas äkta make Richard (Don Johnsson) och deras odräglige son Ransom (Chris Evans), Walts fru Donna (Riki Lindhome) och deras ständigt mobiltittande son Jacob (Jaeden Martell) och Jonis dotter Meg (Katherine Langford). I huset rör sig även husan Fran (Edi Patterson) och den privat anställda sjuksköterskan Marta (Ana de Armas) som mest agerar som sällskapsdam åt författaren, men även ger honom hans mediciner mot olika krämpor. Alla är beroende av Harlans framgång och förmögenhet på ett eller annat sätt.
Efter Harlans 85-årige födelsedag hittas han med avskuren hals i sin skrivkammare, något som ser ut att vara ett självmord. Polisen tillkallas men med dem kommer även privatdetektiven Benoit Blanc (Daniel Craig) som fått ett anonymt uppdrag att lösa fallet. Blanc är självklart iförd tweed, röker enorma cigarrer och kompletteras med en egendomlig och obestämbar accent. Förhören sker framför ett enormt konstverk med olika former av knivar, stiletter och dolkar. Snabbt inser Blanc att Marta är den som han kommer ha störst nytta av, eftersom hon har en märklig åkomma som gör att hon kaskadkräks varje gång hon inte säger sanningen.
Filmen är en riktig fullträff, rolig med smarta vändningar och oväntade händelser. Överraskande är att tittaren tidigt vet vem som är mördaren men historien ändå fortsätter att hålla åskådaren på halster, eftersom det är omöjligt att räkna ut vad som kommer hända där näst. Karaktärerna är tillskruvade utan att bli tramsiga, framförallt Toni Collette gör en underbar rolltolkning av Joni. Ana de Armas är bedårande som den godhjärtade sjuksköterskan och Chris Evans är perfekt som det stiliga men odrägliga barnbarnet. Craig gestaltar Benoit Blanc lite träigt, och jag har svårt att avgöra om det är karaktären eller om han inte riktigt kan släppa loss i en komedi. Scenerna Craig har mot de Armas glittrar däremot lite extra, vilket känns lovande eftersom de båda är med i den 25:e Bondfilmen No Time To Die, med premiär i april 2020.
Knives Out får fyra filmögon av fem möjliga.
2019-11-22
