År 2011 försvinner plötsligt författaren Michel Houellebecq under en turné, när han presenterar sin senaste bok ”Kartan och landskapet”. Han är en känd, prisad och även kontroversiell författare. Han tar upp ämnen som islam, sex, människoförakt och religion med en kall, anarkistisk ton som i Elementarpartiklarna (Les particules élémentaires) från 2000 och ”Kartan och landskapet” (La carte et le territoire) från 2011 och för vilken hann fick Goncourtpriset.

Houellebecq förses med muntejp och handklovar och förs i en kista av sina kidnappare till en stuga utanför en by. De tre männen är vanliga, lite obildade killar var av en är brottare och en är rom. Så gott som hela filmen utspelas i stugan i mötet mellan författaren, hans kidnappare och ett äldre par som äger huset. Houellebecq spelar sig själv och är en mager, kedjerökande, delvis tandlös gubbe, men med klart intellekt och bestämda åsikter. Han förstår sin situation och är först underdånig, men tar senare manipulativt över den intellektuella nivån. Muskelknippena svarar med att lära Houellebecq kampsport och han försöker förgäves lära sig vissla. Han behandlas väl, får sin passning och till och med den prostituerade Fatima några kvällar. Det växer fram en kamratlig, öppen ton mellan karaktärerna.

Filmen är intressant med sitt upplägg som svag thriller och svart komedi och semidokumentär. Det autentiska är att Houellebecq spelar sig själv, förmodligen som han vill bli uppfattad, skenbart anspråkslös, förfallen, föraktfull men intellektuellt briljant.  Aktörerna som spelar kidnappare använder sina egna namn. Hela upplägget är realistiskt och man förvånas över det skickliga manuset. Replikerna far omkring som om de vore spontana och rollfigurernas karaktärer har inget teatralt eller fiktivt över sig. Skicklig regi således av Guillaume Nicloux, som också skrivet manus.

Upplösningen av dramat kan förvåna. Advokat kommer med pengar, men inga av kidnapparna har huvor. Betalaren av lösensumma vill vara anonym. Några gissar på att gissat Houellebecq själv iscensatt hela dramat, men mycket talar emot det. Alla blir dock rikligt belönade. Houellebecq själv får en dyrbar gåva som kompensation för sitt lidande.

Det är en ovanlig film, ingen action trots ett kidnappningsdrama. Underhållningen består i mötet mellan författaren och sina robusta, olärda kidnappare, som har mera hjärta än hjärna. De blir spänt och hotfullt ibland men det slutar med kramar och ”på återseende”.

Kidnappningen av Michel Houellebecq får fyra filmögon av fem.
2014-10-10