Sara (Allison Williams) träffar sin pojkvän Jackson (Alexander Dreymon) på en bar. Det finns romantisk kemi mellan dem, men Sara måste åka på jobb till London och försvinner när Jackson går på toa, eftersom hon avskyr att säga farväl.
Sara har tillbringat ett sabbatsår på ön Mauritius efter Londontiden och får inbjudan till en väns bröllop på en grannö. Det visar sig att Jackson, som kommit iland, också är bjuden till bröllopet. De får kontakt och tar en promenad på stranden. Attraktionen tar fart igen och de tillbringar natten tillsammans. Sara missar enda färjan till grannön och frågar sin vän Wyman (Keith David) om han kan flyga henne till ön med sitt eget lilla plan.
Jackson kommer också med på planet. Så får Wyman en hjärtattack på planet i luften och Sara och Jackson måste försöka styra planet. Med ändlöst hav under sig förvandlas flygresan till en mardröm, med stormar, soppatorsk, felaktiga visare på instrumentbrädan och usel radiokontakt. Sara har haft ett par flyglektioner med Wyman och allt hopp står nu till en hennes tunna kompetens.
Inte för att avslöja några spoilers, men förutsättningarna för Sara och Jackson att klart dilemman inger minimalt hopp. Det händer många av missöden och 60 minuter av filmen befinner de sig i flygplan på irrvägar.
Det blir en överlevnadsthriller med en hisnande flygresa och passagerares våghalsiga försök att lösa problemen. Med några minuters mellanrum uppstår nya katastrofala hinder med planet och passagerarna tvingas till osannolik kreativitet. Det är spännande och både förutsägbart och oförutsägbart.
Trycket på huvudpersonerna är stort och det kostar blod, svett och tårar för Allison Williams och Alexander Dreymon. Samtidigt anar man att deras romans växer under handlingen. Sara är en risktagare och till en början självupptagen, vilket gör att man först finner henne osympatisk. Men hjältemodet växer och Jacksons lojalitet ger henne styrka. Huvudpersonerna är snygga och sexiga, men förfaller ofta till klichéer i agerandet och rollkaraktärerna blir alltmer osannolika. De blir därför platta och ointressanta, som en chic lit story ur Starlet. Regin är bra, men handlingen känns alltför tillrättalagd och sagolik, för att inte säga slutet. Filmfotot av Flavio Martínez Labiano är vackert och bitvis svindlande skönt. Scenografin är enkel, men miljöerna är enkla, tropisk ö med odlingar och sedan maritima scener från luften.
Allison Williams är känd för sin rolltolkning i Jordan Peeles Oscarbelönade skräckfilm “Get out” från 2017 och som Marnie Michaels i HBO dramakomediserie “Girls”, 2012–17. Tyskfödde Alexander Dreymon fick sitt stora genombrott i Netflix-serien “The Last Kingdom”, 2015–2020. Han har även haft roller i den Emmy-belönade serien “American Horror Story: Coven” från 2013 samt i filmdramat “Resistance” från 2011 som utspelar sig under andra världskriget.
Svenske regissören Mikael Marcimain har tidigare gjort uppmärksammade filmer och tv-serier såsom “Call Girl” från 2012, “Gentlemen” 2014, “Lasermannen” 2005 och “Upp till kamp” 2007. Han vann Audience Award på Stockholm Film Festival 2012 för ”Call Girl” och nominerades till Bronshästen för den och även för Gentlemen 2014 som bästa film.
Filmen Horizon Line är den första filmen i SF Studios satsning att, utöver lokal produktion av film och tv-serier, producera engelskspråkiga filmer för en internationell marknad med nordisk talang.
Det blir tre starka filmögon av fem.
2020.11.02
