Recension: Hanna

eye eye eye eye

hanna.j

Regi: Joe Wright
Speltid: 111 min.
Premiär: 6 juli 2011
Kategori: Action, thriller
Ålderskategori: Från 15 år
Land: USA
Distributör: Sony Pictures

Smart och kraftfull thriller
Hanna (Saoirse Ronan) är en tonårsflicka, som lever med sin pappa Erik Heller (Eric Bana) under primitiva förhållande i en skogskoja, gömda för omvärlden. Pappa Erik tränar Hanna till att bli en drillad soldat och en effektiv dödsmaskin. Hon vet inget om sitt ursprung, men får plugga in en osann identitet och bakgrund. När Hanna skickas iväg på ett uppdrag av pappan, har hon en stark fysisk och psykisk försvarsteknik, kan flera språk, men har ingen kunskap om hur ett modernt samhälle fungerar. Hon blir tillfångatagen och förhörd av den iskalla CIA-kvinnan och ledaren Marissa (Cate Blanchett), som bär på en mörk hemlighet om Hannas härkomst och planen med flickans liv. Hanns lyckas mirakulöst att fly och irrar omkring tills hon möter en amerikansk medelklassfamilj på semester i Marocko som hon slår följe med. Hanna har avtalat om att träffa sin pappa i Berlin, men inser att hon är förföljd av CIA´s män. Under sin resa genom Europa gör Hanna häpnadsväckande upptäckter om sin existens, lär sig medmänsklighet och lite av livsstilen för en vanlig flicka i hennes ålder.

Filmen har en stark berättelse centrerad kring en ung flicka, som tvingas leva under omänskliga förhållanden för att lära sig extrem överlevnadskonst. Många inslag är standard i filmens genre, som hjältar och skurkar, goda och onda, förföljelser, närkamp och avrättningar. Men här skruvas karaktärerna till ordentligt. Hannas blonda oskuldsfullhet, övermänskliga resurser och hennes konfrontationer med en hänsynslös maktorganisation är naturligtvis överdrivna. Men när Joe Wright pressar storyn och aktörer till det yttersta inom ramen för det sannolika, så blir resultatet briljant. Som publik har man inte tråkigt en sekund. De snabba växlingarna mellan olika miljöer och sammanhang, de grymma jakterna på Hanna och hennes pappa är kända inslag, men Wright gör dem dramatiska och medryckande.

Handlingen är således skruvad. Logik och sammanhang hamnar långt efter. Men det gör mindre. Filmen är spännande och vacker. Filmfotot av Alwin H. Kuchler är skickligt och visuellt förföriskt. Joe Wrights personregi lyfter fram skådespelarnas kompetens och karisma. 17-åriga Ronan är lysande som Hanna, men sin närvaro och utstrålning. Cate Blanchett har gjort ett femtital filmroller, fått många filmpriser och har lång erfarenhet som skådespelare. Hon är perfekt som den mentalt störda, robotlika agentchefen. Eric Bana har som pappan en återhållsamhet i sitt utryck. Det tillför mystik till karaktären och man anar en värme under den samlade skärpan.

Filmen får fyra välkända filmögon för en vacker, spännande thriller med flera överraskningar, en utmärkt regi och ett mästerligt filmfoto.

Jan-Eje Ferling