Tom Cruise och Emely Blunt i Edge of Tomorrow.
Regi: Doug Liman
Manus: Christopher McQuarrie, Jez Butterworth, John-Henry Butterworth, Hiroshi Sakurazaka (roman)
Genre: Action/Sci-Fi
Skådespelare: Tom Cruise, Emily Blunt, Brendan Gleeson, Bill Paxton m.fl.
Längd: 113 min
Åldersgräns: Från 11 år
Land: USA
Biopremiär: 5 juni 2014
Distributör: 20th Century Fox
Länk till IMDb
Massaker hela veckan.
Jorden har blivit invaderad av en utomjordisk livsform. Cage (Tom Cruise) skickas ut till fronten, där han snabbt dör. Till sin förvåning vaknar han upp igen, dagen innan. Varje gång han stupar nollställs allt och börjar om från gårdagen (som “måndag hela veckan”, fast i ett krigsscenario). Samtidigt som Cage försöker utforska detta mysterium måste han hitta en lösning till hur man ska vinna kriget mot utomjordingarna.
Trots eviga upprepningar känns det aldrig repetitivt att Cage går igenom samma dag ett oräkneligt antal gånger. Genom små variationer då han undersöker och utnyttjar konceptet har man kvar intresset och spänningen genom hela filmen. Det finns ett parti som närmar sig typiskt amerikanskt flaggviftande, men det inverkar inte på filmen som helhet.
Tom Cruise börjar bli lite av en veteran i actiongenren och det märks att han är varm i klä-derna. Han klarar både komiska och allvarliga skildringar av Cage och har glimten i ögat från “Top Gun” men också det sammanbitna allvaret från “Mission: Impossible”. Även Emily Blunt gör en bra insats som Rita, en hårdhudad soldat som tilldelats epitetet “Full Metal Bitch”. När en stark, kvinnlig karaktär deltar i strider brukar det osa av politisk kor-rekthet, men Rita känns fullt trovärdig. Hon är helt enkelt en tuff tjej som vill slakta ut-omjordingar, och till råga på allt råkar hon vara mycket skickligare än sina manliga kollegor.
Doug Liman har inte jättemånga actionfilmer på sitt CV, även om han faktiskt regisserade “The Bourne Identity” från 2002, men han vet precis hur han skall förmedla Cages många upplevelser av samma dag. Landstigningen refererar öppet till “Rädda Menige Ryan” från 1998, med samma känsla av kaos och massaker. De första gångerna Cage stormar fron-ten med de andra soldaterna känns allt desorienterat, kameran skakar och man har svårt att få grepp om situationen. Allt eftersom Cage vänjer sig blir både situationen och kame-ran lite stadigare, utan att man tappar känslan av den röriga i situationen.
“Edge of Tomorrow” är precis så som en actionfilm skall vara: spännande, intensiv, rolig emellanåt och fylld av imponerande action. Den förtjänar fyra filmögon.
Martin Ricksand |