Recension: Djupet

eye eyeeye

Djupet

Regi: Baltasar Kormákur
Originaltitel: Djúpið
Genre: Äventyr, drama
Speltid: 93 min.
Land: Island
Åldersgräns: 11 år
Skådespelare:
Ólafur Darri Ólafsson, Jóhann G. Jóhannsson, Þorbjörg Helga Þorgilsdóttir m.fl.
Biopremiär: 10 maj 2013
Distributör: Njutafilms
Länk till Imdb

Att överleva det omöjliga utan hjälteglans
En kall, blåsig natt i mars 1984 utanför Islands södra kust sjunker fiskebåten Breki med nästan hela besättningen. En fiskare överlever i det iskalla havet, Gulli(Ólafur Darri Ólafsson). Han spolas upp på land efter sex timmars kamp i vågorna. Men då börjar nya utmaningar.  Gulli måste försvara både hur och varför han lyckats klara sig. Läkare konstaterar, att han är ett medicinskt mirakel.

Djupet har en verklighetsbaserad story. Titeln är lite missvisande, eftersom filmen utspelas på havsytan eller på land. Filmen är inte heller att förväxla med skräckfilmen med samma titel från 1977. 47-årige Baltasar Kormákur (Contraband 2012 och kommande 2 Guns 2013 med Denzel Washington och Mark Wahlberg) är Islands mest framgångsrike filmregissör. Han har också varit lyckosam som skådespelare, manusförfattare och producent. Djupet är kanske hans mest utmanande projekt, i varje fall när det gäller iscensättning av dramat. Allt är inspelat på ett stormande Nordatlantiskt hav i mörker och med mäktiga vågor, som kastar sig mot klippor och människor.

Ólafur Darri Ólafsson gör en utmärkt insats, som den överviktige, kedjerökande fiskaren och som klarar övermänskliga påfrestningar. Övriga aktörer rör sig naturligt i den realistiska miljön, där allt kretsar kring fisket. I byn är spriten i fokus och männen är råa. I bakfyllan skämtar de om säkerheten på havet och de senaste brudarna. När olyckan är framme har de inget att sätta emot och följderna blir katastrofala.

Trots den märkliga historien, den skickliga regin och imponerande filmtekniken, så är tempot segt intill leda. När man sett Gulli i kämpa i vågorna i 25 minuter, så väntar man otåligt på upplösningen. Även om det är dramatiskt, så blir det enformigt och tempot förtar upplevelsen och engagemanget. Slutet blir ett jaså. Gulli testats och hamnar i media, men han måste försöka hitta tillbaka till sitt normala liv. Inget alternativ återstår egentligen.

Filmen får tre filmögon för den skickliga regin, filmfotot och de trovärdiga miljöskildringarna.

2013-04-30
JanEjeF

Jan-Eje Ferling