Recension: Berlin Alexanderplatz

Starkt, omskakande drama om konflikt moral och omoral
eye4
Originaltitel: Berlin Alexanderplatz
Språk: Tyska, engelska
Regi: Burhan Qurbani
Manus: Burhan Qurbani och Martin Behnke
I rollerna: Welket Bunguê, Jella Haase, Albrecht Schuch, Nils Verkooijen m.fl.
Genre: Drama
Speltid: 183 min.
Censur: från 15 år
Svensk biopremiär: onsdag den 12 maj 2021
Distributör: Scanbox Entertainment

Filmen Berlin Alexanderplatz bygger på Alfred Döblins roman med samma titel, som kom ut 1929. Alfred Döblin var av judisk börd, utbildade sig till läkare, men skrivintresserat tog alltmera över. Boken utspelar sig i fattiga judiska kvarter i Berlin och Döblin fick efter några år fly till Frankrike pga. nazisternas framväxande i Tyskland.

Berlin Alexanderplatz filmades första gången av Phil Jutzi 1931, och 1980 hade Rainer Werner Fassbinders berömda tv-serie efter boken premiär 1980, en 15 timmar lång TV-serie. Regissören och manusförfattaren Burhan Qurbani har nu gjort en 180 min. lång omarbetning av TV-serien och som är en välgjord film i fem delar med utmärkta skådespelare och gestaltad i nutid och skildrar Tysklands undre värld där landets papperslösa flyktingar och andra migranter exploateras av kriminella.

Detta dramatiska och obehagligt spännande melodrama handlar om flyktingen Francis (Welket Bungué), en traumatiserad invandrare från Bissau, med brottsligt, dunkelt förflutet som kommer iland på en europeisk strand, förmodligen från ett skeppsbrott. Francis är nu fast besluten att bli moraliskt rätt i tanke och handling och ”bli bra”. Han hamnar i ett underjordiskt tunnelbanebygge med en rasistisk chef och färgade arbetskamrater i ungefär samma situation som Francis. Efter att en man skadats vill Francis tillkalla läkare, men får då sparken av sin chef.

Francis bor i en byggnad med migranter i våningssängar och som också fungerar som bordell, i en av Berlins förorter. Dit kommer Reinhold (Albrecht Schuch), en psykotisk narkotikalöjtnant som vill rekrytera nya langare och delar ut sedlar med sitt telefonnummer. Francis blir indragen i narkotikahandeln som styrs av brottschefen Pums ((Joachim Król).). Samlingsplatsen är en park i Berlin, där verksamheten dirigeras av ledarna och langarna, kurirerna och spejarna träffas. Francis blir Reinholds närmaste man, och som döper honom till mera tyskklingande namnet Franz, och kastar honom i famnen på en prostituerad, Mieze (Jella Haase), den godhjärtade horan, som blir Franz stora kärlek och vill bygga en framtid med. Men Reinhold väver in Franz i inbrott i juvelaffärer och Franz försöker distansera sig från Reinhold, men blir då straffad med att förlora sin ena arm i en fejkad bilolycka.

Det finns metafysiska, för att inte säga bibliska symboler i filmen, som för tanken till berättelser om ondskan själv, Satan och hans demoner, som arbetar på jorden för att vinna och förinta själar. Reinhold skildras som en demon, med sin ibland en framåtlutande kroppshållning och ena armen i vinkel, som en vinge. Men list, falskhet och charm förför och förstör han alla i sin väg. Hans demoniske chef Pums vill han förinta för att få total styrning av sin armé av slavar som lyder minsta vink. En röst läser texter ur bl.a. bibelns apokalyps om djävulens strid med goda makter.

Berlin Alexanderplatz är en hjältes resa till antihjälte och dennes desperata försök att dra sig loss ur det fruktansvärda nät av ondska och destruktivitet hans dragits in i, lockad av att få möjlighet till ett ordnat liv med bostad, familj och försörjning. Han tvingas kompromissa med sin moral och föresatsen att ”bli god” går åt helvete. Men det finns några gestalter som kan ses som skyddsänglar som arbetskamraten Ottu (Richard Fouofié Djimeli och Eva (Annabella Mandeng) Mandeng) som driver en bar, men deras visningar och ord överröstas av Renholds gälla röst och falska intriger.

Berlin Alexanderplatz är ett mäktigt, skakande episkt drama om moral och omoral och hur onda krafter gör ”de heliga” maktlösa med sin förgörande, gränslösa makt och kraft. Ändå finns det en antydan om på slutet om ett bättre liv för Francis/Franz, som i och för sig känns pålagd och föga trovärdigt, men som gör att man som åskådare ändå får lite hopp om en bättre värld.

Filmen vann pris för bästa film vid Stockholms filmfestival 2020 och Welket Bungué utsågs till bästa manliga skådespelare. Filmen har också nominerats till elva Lola (Tysklands filmpris), och vann Silverpris i bästa film-kategorin. Dessutom vann Albrecht Schuch pris som Reinhold, EFP Shooting Star, vid Berlin International Film Festival 2021. Filmen har också fått priser för bästa musik, filmfoto och scenografi.
2021-04-29