Recension: A Beautiful Day in the Neighborhood

Tom Hanks chans till en tredje Oscar
eye4
Regi: Marielle Heller
Manus: Micah Fitzerman-Blue, Noah Harpster
Medverkande: Tom Hanks, Matthew Rhys, Sysan Kelechi Watson, Chris Cooper, Maryann Plunkett, Enrico m.fl.
Genre: Drama
Speltid: 108 min.
Svensk biopremiär:
Distributör: SF Studios
Svensk biopremiär: 21 februari 2020

Mister Rogers’ Neighborhood var ett amerikanskt barnprogram som startade 1968 av Fred Rogers. De halvtimmeslånga avsnitten innehöll bland annat sång, olika handdockor, besök och en modell av Mister Rogers stad. Varje program startade med att Rogers kom in genom dörren, sjungande bytte om till bekvämare kläder och avslutades på samma sätt med att han bytte tillbaka och gick ut genom dörren. Kännetecken för serien var att Rogers pratade med en lugn, behaglig röst och var mycket artig. Han vände sig direkt till barnen med en intensiv ögonkontakt och väjde inte för ämnen som kunde oroa barn så som ilska, döden, skilsmässa, skolskjutningar, syskonrivalitet mm. Syftet var att utveckla förskolebarns psyke och lära dem om moral och etik. Miljoner amerikaner har växt upp med Mister Rogers, programmet sändes under imponerande 865 avsnitt under 33 år och var mycket populärt trots sitt långsamma och ganska gammalmodiga innehåll.

I november 1989 publicerades artikeln Can you say… Hero? i tidskriften Esquire. Författaren Tom Junod hade fått i uppdrag att skriva en liten notis på 400 ord på temat vardagshjältar. Det tämligen enkla uppdraget för den rutinerade och prisbelönta journalisten utvecklades till upprepade möten, långa samtal och mynnade ut i vänskap och en betydligt längre artikel, skriven på samma sätt som Mister Rogers skulle uttryckt sig. Fred Rogers dog 2003.

Filmen A Beautiful Day in the Neighborhood bygger på historien om Junod och Rogers möte och relation. Matthew Rhys spelar den cyniska och känslomässigt hämmade journalisten Lloyd Vogel. Vogel är ökänd för sina dräpande porträtteringar, vilket satt honom i en situation att ingen vill bli intervjuad av honom. Han och hans fru Andrea (Susan Kelechi Watson) har fått en son som Vogel har svårt att knyta an till, något som har sin grund i att han själv alltid känt sig övergiven av sin pappa Jerry (Chris Cooper), som lämnat sina två barn i ung ålder då mamman var döende. Trots att det gått många är Lloyd fortfarande så arg på pappan att han varken träffat honom på många år, än mindre berättat att han själv blivit far. När Vogel får i uppdrag att skriva om Mister Rogers (Tom Hanks) är han kritisk och förlöjligar uppgiften. Han, den store journalisten, ska skriva en liten notis om en man med dammiga handdockor. Men hans fru säger att han inte får förstöra hennes barndom, eller alla de andra som sett Mister Rogers barnprogram som små. Precis som på samma sätt som Mister Rogers går igenom rutan går han igenom Vogels hårda skal och får honom steg för steg att se livet på ett helt annat sätt än tidigare.

Manuset ligger till vissa delar nära den artikel som Junod skrev för 30 år sedan, en artikel som för övrigt fortfarande går att tillgå in sin helhet på Esquires hemsida. Det är inte svårt att läsa mellan raderna vilken vördnad och respekt som journalisten känner för sin nyfunna vän. Rhys gestaltar den plågade Vogel bra, även om de scener som berör konflikten med fadern känns lite slitna och tillrättalagd. Jag är också mindre förtjust i de scener där Vogel drömmer att han befinner sig i Mister Rogers fantasivärld, den surrealistiska sidan hade jag gärna varit utan. Tom Hanks är fantastisk och allt igenom älskvärd i sin skildring av Mister Rogers, en person som för övrigt inte gör någon skillnad mellan sin TV-personlighet och sitt privata liv. Den lugna, förtroendeingivande rösten, den vakna och inkännande blicken och på samma gång barnsliga men väldigt allvarliga resonemanget är en mycket fin och trovärdig skildring av Fred Rogers. För detta är han även Oscarsnominerad i kategorin Bästa manliga biroll. Men med en titt på övriga nominerade i samma kategori (Pitt, Hopkins, Pacino och Pesci) förefaller det tämligen osäkert att Hanks ska vinna sin tredje Oscar (tidigare Philadelphia 1993, Forrest Gump 1994).

Behållningen av filmen är säkert större om man växt upp med Mister Rogers, och tyvärr tror jag att det kommer hindra den svenska publiken att få uppleva en charmig och viktig film som utspelar sig för 30 år sedan men fortfarande känns väldigt aktuell. A Beautiful Day in the Neighborhood får fyra av fem möjliga ögon.
2020-01-15