Christophe Paou och Pierre Deladonchamps i Främling vid vatten.

Originaltiteln: L’inconnu du lac (Stranger by the Lake)
Regi och manus: Alain Guiraudie
Skådespelare: Pierre Deladonchamps, Christophe Paou, Patrik d’Assumçao, Jérome Chappatte m.fl.
Speltid: 97 min.
Genre: Drama
Land: Frankrike
Svensk biopremiär: 14 februari 2014
Ålder: från 15 år
Distributör: Njutafilms
Länk till IMDb

Realistiskt drama om gaymäns sökande efter gemenskap.
Främling vid vatten utspelar sig på en enda plats, en badstrand vid en sjö som är en mötesplats för homosexuella män. Filmen saknar musik och insmickrande effekter. Historien berättas i stället avskalat, naket och jordnära.

Alain Guiraaudie skildrar en hård och ganska trist miljö, där gay män har lagt beslag på en avskild badplats, där de söker sexuella möten i buskarna ovanför stranden. Det som slår en som åskådare är kontaktlösheten och ensamheten hos männen, trots deras livliga bögande i buskagen.

Franck (Pierre Deladonchamps) är en ung, ensamstående man, som under sommaren nästan dagligen kommer i sin bil till badplatsen för att finna njutning och kanske kärlek. Där möter han en medelålders man, som sitter för sig själv och som inte tar sexuella kontakter. Franck hittar i honom någon att tala med om andras saker än sex. Mannen är skild och olycklig och man vet inte om han är latent homosexuell.

Franck möter också Michel (Christophe Paou) som han blir förälskad i och får som sexpartner. Men Michel har mörka sidor, som både skrämmer och attraherar Franck. Från en ganska monoton skildring av tillvaron på stranden övergår filmen till en thriller, där spänningen eskalerar.

Filmen blev mycket uppmärksammad vid Cannes Filmfestival 2013 och Alain Guiraudie vann där både the Queer Palme och the Un Certain Regard Directing Prize. Den är också nominerad av ett flertal kända filmfestivaler.

Man vet inte, om skådespelarna delvis spelar sig själv eller bara gör inlärda rollkaraktärer. Sexscenerna känns alltför explicita för att bara vara skådespeleri. Filmen skildrar en grupp män och deras erotiska utsvävningar, men lyfter också fram deras brist på medkänsla och oförmåga att älska någon med hjärtat och inte bara med könsorganet. En poliskommissarie, som ensam utreder en mordhistoria. slås av gay männens kyla och brist på empati.

Skådespelarna gör mycket bra ifrån sig. Rollkaraktärerna övertygar i sitt realistiska agerande. Varken filmkameran eller regin ryggar för männens erotiska förehavanden.

Det finns inslag i storyn, som känns alltför påhittade, som ett mord, där offret själv provocerar sin mördare och väljer att dödas av honom. Likaså blir den psykotiske gärningsmannen alltför gränslös i sina utspel. Men samtidigt ökar de händelserna dramatiken och bidrar till att filmen blir rafflande och samtidigt gåtfull.

Filmen får fyra filmögon.
2014-02-11