Jared Leto och Matthew McConaughey i Dallas Buyers Club

Regi: Jean-Marc Vallée
Manus: Craig Borten, Melisa Wallack
Skådespelare: Matthew McConaughey, Jennifer Garner, Jared Leto, Dallas Roberts m.fl.
Speltid: 117 min.
Genre: Dramabiografi
Svensk biopremiär: 7 mars 2014
Distributör: Noble Enterainment
Länk till IMDb

Jämntjockt drama med utmärkta skådespelare.
Ron Woodroof (Matthew McConaughey) är en rodeosvindlare som spenderar dagarna med prostituerade, droger och sprit. Efter att ha skadats lindrigt i en arbetsolycka får han det chockerande beskedet att han är smittad med AIDS.

I Texas 1984 är sjukdomen klassad som en ”bögpest” av ortsborna och den strejte, och grovt homofobiske Ron, blir snart utfrusen av samhället.  Med beskedet att han har 30 dagar kvar att leva, börjar Ron leta efter bromsmediciner och finner snart att både Europa och México har bättre alternativ än den enda medicin som finns i USA. Tillsammans med transvestiten Rayon(Jared Leto) startar han Dallas Buyers Club, där aidssjuka kan köpa insmugglade mediciner.  På grund av USA:s lagstiftning får han dock snart hälsovårdsmyndigheten, FDA, på halsen.

Filmen ger en nästan dokumentär känsla med skakig handkamera, vilket gör att den känns autentisk. Att historien bygger på verkliga händelser ger dessutom ett extra djup om hur AIDS spreds som en löpeld på 80-talet. Trots detta sticker den inte ut mer än andra dramer i samma ämne. Att den följer Rons kamp mot hemlandets regelverk och FDA:s samarbete med vinsthungrande läkemedelsföretag ger en intressant tvist. Dock utforskas detta inte tillräckligt för att bli riktigt brännande.

Historien om hans smuggelresor runtom i världen är desto mer underhållande.  Dessutom uppstår flera intressanta krockar, då den fördomsfulle Ron ska försöka ragga kunder bland gaybarer och stödgrupper. När han börjar se de homosexuella som individer och inte enbart en inkomstkälla tappar filmen tyvärr fart. Det är både roligt och stundtals gripande, men inte tillräcklig för sticka ut och beröra på ett högre plan.

Behållningen är de utmärkta rollprestationerna, i synerhet av McConaughey och Leto. Att McConaughey har tappat närmare 20 kilo för rollen är beundransvärt och han är bättre än någonsin. De som sett honom som en stereotypisk komediaktör kommer här att ändra uppfattning. Att Leto mest vill syssla med musik är beklagligt för det är framför kameran han hör hemma. Han gör ett fantastiskt rollporträtt av en godhjärtad, men trasig individ.

Tre filmögon av fem.
2014-02-09