Unga kvinnor

En klassisk berättelse i tidlös tolkning

Originaltitel: Little Women

Regi: Greta Gerwig

Manus: Greta Gerwig baserat på bok av Louisa May Alcott

Skådespelare: Saoirse Ronen, Emma Watson, Timothée Chalamet m.fl.

Genre: Drama, romantik

Speltid: 135 min.

Svenskbiopremiär: 24 januari 2020

Distributör: SF Studios

 

Skådespelaren Greta Gerwig gjorde sig känd som regissör år 2017 med sin prisade egna regidebut Lady Bird. Två år senare är hon nu tillbaka med en egen tolkning av Louisa May Alcotts roman Little Women. Det är den åttonde tolkningen i raden av filmadaptioner och berättelsen är den samma vi kommit att bli bekanta med. I 1860-talets New England bor systrarna March tillsammans med modern Marmee. Fadern har tvingats dra ut i krig och Marmee gör sitt bästa för att hålla god stämning, trots familjens ytterst knappa tillgångar. Döttrarna är vid gott mod och underhåller sig med hjälp av storasystern Josephines egenskrivna pjäser som de sätter upp för alla som vill titta. Tillsammans banar de försiktigt sin väg genom tonåren och kämpar för att uppnå sina vitt skilda framtidsdrömmar.

Till skillnad från tidigare filmadaptioner så tar Gerwigs version i stort sett vid där historien slutar. Systrarnas liv och uppväxt förmedlas istället genom återblickar och naturliga hopp mellan barndomen och de sju år som passerat då filmen tar sin början. Detta sätt att berätta är överraskande gripande och händelseförloppet tycks både sorgligare och mer smärtsamt än tidigare. Engagemanget för varje systers öde blir desto större vilket väcker frågan varför historien inte alltid skildrats på det här viset. Både scenografi och kostym är en vackert tilltalande canvas för den älskvärda berättelsen och över det hela ligger Alexandre Desplats originalmusik som ett färgsprakande mjukt filter. Desplat har tidigare komponerat musik för storfilmer som The Queen, Zero Dark Thirty, The Grand Budapest Hotel och The Shape of Water, varav båda de sistnämnda gav honom en Oscar. Little Women är ett strålande exempel på den franska kompositörens enastående begåvning och musiken är väl anpassad till sinnesstämningen i filmen. Trots att historien växlar mellan glatt hoppfull och hjärtskärande smärtsam så är musiken enhetligt ljuv och målande.

Utöver den förträffliga miljön så är rollistan tillika blytung. Produktionen vilar trygg på stora namn som Laura Dern, Tracy Letts och Meryl Streep men den bärs egentligen främst upp av framtidens stjärnor. I den bärande huvudrollen som Josephine “Jo” March ser vi Saoirse Ronan. Den Irländska Oscarsfavoriten stod för titelrollen även i Gerwigs Lady Bird och tycks därmed ha blivit en favorit hos regissören. IT-killen Timothée Chalamet medverkade även han i Lady Bird och återkommer här i rollen som Jos bästa vän Theodore “Laurie” Laurence. De unga skådespelarna har, precis som i sin tidigare film tillsammans, en oemotståndlig kemi och det är uppenbart varför Gerwig valt att återanvända duon. Ronan smälter okonstlat in i den ikoniska rollen som Jo March och trots att hon tar över manteln från legendarer som Katherine Hepburn och Winona Ryder så lyckas hon andas nytt liv i den unga protagonisten. Ronans Jo March är självsäker, sårbar, rädd, bestämd, innovativ och kärleksfull. Hennes envishet är vad som driver berättelsen framåt och fungerar som en röd tråd igenom hela filmen.

En annan ny talang är Florence Pugh i rollen som Amy March. Tidigare filmadaptioner har gjort Amy bortskämd och naiv. Pugh tar istället fram helt nya, intressanta personlighetsdrag. I hennes händer blir Amy en målmedveten, egensinnig, älskvärd konstnärssjäl som vet vad hon vill och vägrar be om ursäkt för det. Tolkningen är välbehövligt engagerande och karaktärens egen historia får ett tidigare oprövat djup.

Berättelsen om systrarna March är så tidlös att den tåls att göras om och om igen. Trots att historien idag är över 150 år gammal så blir den bara bättre med åren, och Gerwig gör den kanske bästa tolkningen hittills. Hon är en regissör som visar på enorm respekt och förkärlek för kvinnors styrka och självskrivna plats i samhället. Gerwig är som född till att berätta just kvinnors egna historier och sättet hon gör det på i Little Women är i det närmaste betagande. Den nya regitalangen är precis i början av sin karriär och det är en välsignelse utan motstycke att en kvinna som just Greta Gerwig äntligen får ta plats i regissörsstolen.

Fem av fem filmögon.
2019-12-06

Signe Elvin-Novak