Recension: Mission: Impossible – Fallout

Spännande, välgjord action i spektakulära miljöer, med Cruise i högform
eye4
Regi: Christopher McQuarrie
Manus: Christopher McQuarrie, Bruce Geller
I rollerna: Tom Cruise, Henry Cavill, Ving Rhames, Rebecca Ferguson, Michelle Monoghan m.fl.
Genre: Action, äventyr, thriller
Speltid: 147 min.
Ålder: 11 år i vuxens sällskap annars 15 år
Svensk biopremiär: 3 augusti 2018
Distributör: Paramount Pictures International

Det är 22 år sedan den första Mission: Impossible filmen släpptes, då med Peter Graves i huvudrollen. Efter 6 filmer kommer nu den 7:e filmen, Mission: Impossible – Fallout med 56 årige Tom Cruise, född 1962, i huvudrollen.

Handlingen är faktiskt sekundär i sammanhanget. Ethan Hunt (Tom Cruise) får till uppgift, att leta redan på stulet plutonium. Den jakten sker under tidspress och för honom runt i världen i sällskap med trogna gänget Benji Dunn (Simon Pegg) och Luther Stickell (Ving Rhames) och vackra Ilsa Faust (Rebecca Ferguson). Kommer de otroligt modiga actionhjältarna men sin dynamik och till synes oövervinnliga styrka och lojalitet att lyckas med sitt livsfarliga uppdrag? De möter Alan Hunley (Alec Baldwin) som ger order, Erica Sloan (Angela Bassett) som ny chef för CIA och kombattanten August Walker (Henry Cavill).

Under 127 minuter ser uppgiften ut att misslyckas gång på gång. Spänningen är olidlig och stressande, ändå vet vi hur det slutar. Det är en mycket välgjord action som Christopher McQuarrie presenterar för oss. Genren action verkar outtömlig och publiken verkar ständigt ha sug efter mera spektakulära, till synes livsfarliga äventyr och McQuarrie fyller speltiden ganska väl med hisnande dramatik.

Miljöerna skiftar starkt. Från toaletter i Grand Palais i Paris, som gjorts om till ett jättedisko, till biljakter med Cruise på mc genom Paris gator. Vi svischar runt triumfbågen och Eiffeltornet. Många bilar kvaddas, många småbovar mister livet. Men det hör till kampen mellan onda och goda. I London hoppar Ethan Hunt mellan hustaken med dödsförakt och tycks outtröttlig. Slutstriden mellan Ethan Hunt och August Walker sker i helikoptrar i Kashmirs svindlande bergslandskap och är fantastiskt spännande och skickligt iscensatt.

Regin av McQuarrie är elegant och varje strid mellan parterna är gjorda med imponerande kraftfull koreografi. Manus, som också är av McQuarrie ska genom snabba och alltför många dialoger förklara vad som händer, varför och riskerna. Men den dramaturgin blir som handlingen ändå underordnad. Jag hänger inte med i alla ordrika, hetsiga debatter som ska styra de vändningar som berättelsen tar. Men det gör inget. Vi njuter av de skickligt gjorda slagsmålen och striderna i de enastående vackra omgivningarna.

Tom Cruise gör, som alltid, det han ska och gör det väl. Han har gått från charmig, välbyggd ung man med vassa blickar under sin lugg till nu alltmer en stilig gentleman i fysisk toppform. Hans yttre för tanken till Roger Moore i den åldern. Cruise lär vilja göra sina stunts själv och jag vet inte om det någonsin varit helt sant och knappast i denna kroppsligt krävande roll. Men vad vet jag? Han ser i varje fall mycket bra ut och den atletiska kroppen har stajl och verkar oövervinnerlig.

Filmen är mycket underhållande i sin genre. Den ger vad den lovar och upplösningen är visserligen standard i kontexten men här med finess och nervig udd

Fyra filmögon av fem.
2018-07-31