Dr Louis Creed och hans fru, Rachel, flyttar från Boston till landsbygden Maine med sina två små söner. En sommardag är de tillsammans på en äng och leker blindlek. Minste sonen blundar och när han tittar upp är hans familj borta. Han ropar och letar efter dem. Men så gör han en fasansfull upptäckt.
I filmen berättar någon legenden om den latinmexikanska La Llorona, som förlorade sina barn och nu irrar omkring som en osalig ande för att finna ett par barn, som hon kan lämna i utbyte mot att få sina egna barn tillbaka.
Linda Cardellini spelar den unga änkan Anna Tate-Garcia, som förlorat sin make som var polis. Nu är hon ensam med två barn, Sam (Jaynee-Lynne Kinchen och Chris (Roman Christou) och Anna jobbar som socialarbetare. Hon får till uppgift att utreda ett fall med två pojkar som försvunnit och åker hem till deras mamma Patricia Alvarez (Patricia Velassques). Där är mörkt och hotfullt. Patricia vill först inte släppa in henne och överfaller Anna, som räddas av sin kollega detektiv Cooper (Sean Patrik Thomas). Anna finner en låst dörr och hittar där de båda vettskrämda, försvunna pojkarna. Hon för dem i säkerhet, men lyckas inte skydda dem.
Nu är Annas egna barn hotade av spöket La Llorona och Anna gör desperata försök att skydda sina barn. När La Llorona tar tag i barnen, och även Anna, lämnar hon brännmärken på deras armar. Barnen vågar först inte erkänna var de fått såren när Anna frågar dem och misstänks först av sina kollegor för att ha misshandlat dem. När hon själv fått brännmärkena vill hon inte visa dem för barnen. Det är en slags dödsmärkning av La Llorona.
Lösningen till problemet blir en desillusionerad präst, Rafael Olvera (Raymond Cruz), som nu ägnar sig åt att besvärja onda andar genom olika ritualer. Anna övertalar honom att hjälpa henne, eftersom kyrkans Father Perez (Tony Amendola) inte hinner få rättigheten av sina överordnande att agera som exorcist.
Regissören Michael Chaves staplar alla komponenter till en rysare på varandra. Större delen av filmen är just skrikande, dånande, åskande, regnande, skrällande, blixtrande utanför Annas hus. Det verkar oftast vara natt huset med livrädda barn och en sårbar mamma.
Det talas om filmen som en Conjuring-spinoff eller dockan Annabelle uppföljare och likheterna finns med onda andar som vill skrämma och fånga barn av någon mystisk, hemsk anledning. I The Curse of La Llorona finns alla skräckeffekter med till max.
Bästa aktören i filmen är Raymond Cruz som andebesvärjaren Rafael Olvera. Han har en bra närvaro och integritet och utstrålar även medkänsla och mod. Linda Cardellini har en blandning av ungdom, yrkeskvinna och ensamstående tvåbarnsmor, men även en fin känslighet. Hon ger kommando när det krävs, men är mjuk och sårbar när det passar. Man retar sig lite på Chaves regi, när han låter aktörernas reaktioner sega lite innan de agerar på hoten. Men det är en medveten teknik av att hålla oss i spänning. Det fungerar. Chaves regisserar The Conjuring 3, som har biopremiär 2020.
The Curse of La Llorona är en standarskräckis när det gäller filmidé, effekter och upplägg. Den är en i raden av rysare, som skräms med vanliga knep och gör det varken sämre eller bättre än andra i genren. Men mer än så är inte filmen och om man inte förväntar sig mera, så är den okej.
Det blir två filmögon av fem.
2019-04-16
