Romanen Okänd soldat av Väinö Linna (1955) filmades första gången 1955 i regi av Edvin Laine och 1985 av Rauni Mollberg. Senaste versionen, med premiär i Finland 27 oktober 2017, är Finlands största filmproduktion med budget på ca MSEK 70. Svenska biopremiären är på Finlands självständighetsdag och även 100-årsjubileet den 6 december.
Aku Louhimies är född 1968 i Helsingfors, regissör, manusförfattare och även producent av filmen. Han har tidigare regisserat nio långfilmer och vann vid Göteborg Film Festival 2005 Dragon Award för Paha maa (Fruset land). Nämnas kan också 8-pallo (2O13) och Vuosaari (2O12) som nominerades till European Film Award.
Okänd soldat handlar om en finländsk kulsprutepluton vars kamp vi följer i tre år under fortsättningskriget, från sommaren 1941 till reträtten i Karelen 1944. Filmen skildrar främst Rokka Kariluoto (Eero Aho), Koskela (Jussi Vatanen), Hietanen (Aku Hirviniem) och deras vapenbröder, deras vänskap, humor och viljan att överleva. Kriget förändrar männen och även deras anhöriga och sätter sina spår på en hel nation.
Det är alltid en utmaning att göra re makes av äldre filmer. Idag är de tekniska möjligheterna långt större än tidigare såsom filmfoto, ljud och actionscener. Filmspråket har förändrats och publiken ställer nya krav. Men basberättelsen i Väinö Linnas roman är ju densamma, även om Aku Louhimies lägger till ganska brutala scener för att öka den dramatiska intensiteten. Krigets stämningar är väl återgivna. Berättartempot är perfekt under krigsscenerna och kontrasteras starkt av de vackra, romantiska bilderna på militärernas möte med sina familjer. Hemmiljöerna där känns tillrättalagda, nästan som vykort och saknar lite av den finska musten och kärvheten som annars finns i militärernas umgänge med varandra. Men jag förstår vikten av vilopunkter i den mycket realistiskt och skickligt iscensatta, väpnade kampen vid fronterna.
Soldaterna talar en slags dialekt och de korthuggna replikerna översätts med ett svensk, förenklat, barnspråk som inte alls övertygar om finnarnas talesätt. Musiken av Lasse Enersen ger kraft och känsla till bilderna och har mera fosterländska, nästan romantiska toner. Vi slipper hetsig krigsmusik med slagverk och dånande blåsinstrument. Dramat får tala för sig själv och det räcker gott.
Rokka är en imponerande rollkaraktär som görs utmärkt av Eero Aho. Rokka har mycket av finsk ”sisu”, stark stridsvilja och mycket mod, men är upprorisk mot befälen. Han för sin egen kamp för sin älskade familj, sitt fosterland och för soldaterna i sitt kompani. Även Jussi Vatanen som löjtnant Koskela och Aku Hirviniemi som Hietanen övertygar starkt.
De finska soldaterna var hjältar som tog upp kampen mot det mäktiga Sovjetunionen. De lyckades först med att ta tillbaka delar av Karelen. Men så vände lyckan och de tvingades att retirera. De hoppades att den tyska militären, som tog sig in i Sovjet, skulle bli en effektiv medkämpe. Initialt var det också så, men sedan fick Finland alltmer stå ensamma mot Sovjetunionen.
Okänd soldat i ny filmversion är ett imponerande verk som fiktivt, konstfärdigt och dramatiskt berättar åren 1941–1944 av Finlands historia. Av stämningen i salongen under pressvisningen kände man att filmen trollbinder sin publik. Man är direkt delaktig i de händelserika konflikterna och känner skräcken, vreden och tapperheten. De luktar krutrök, mossa, fallna träd och ljud- och bildeffekterna känns autentiska, när man intimt följer mannarna i spåren.
Jag tror man har, som jag, stor behållning av filmen, även om man inte läst boken och pluggat finsk historia. Filmdramat har delvis en egen tolkning av romanen och Aku Louhimies tar sig en del friheter som förstärker upplevelsen av tidigare versioner. Okänd soldat 2017 övertygar med sina oförglömliga karaktärer, utmärkta aktörer och en osminkad och trovärdig skildring av kriget.
Det blir fyra starka filmögon av fem.
2017-11-10
