I filmen följer vi först den 5-årige indiske pojken Saroo (Sunny Pawar), som bor i en liten by i centrala Indien. Han och hans äldre bror tvingas yrkesarbeta för att få familjens tillvaro att gå ihop och för att avlasta deras ensamstående moder. Även om livet är tufft finns det stark kärlek inom familjen. En natt tappar Saroo bort sin bror på en tågstation och Saroo kliver på ett tåg, som tar honom hundra tals mil hemifrån till den myllrande storstaden Calcutta, där ingen förstår hans språk. Han blir ett gatubarn och hamnar sebare på ett statligt barnhem, där han bli bortadopterad av ett australienskt par, som ger honom kärlek och omvårdnad. Men han saknar sig mamma och sin bror och när han är 25 år börjar han söka sitt förflutna. Det blir början på en lång och omvälvande känslomässig resa…
Filmen bygger på en sann historia och är baserad på boken ”Long Way Home”, skriven av Saroo Brierley själv i samarbete med medförfattaren Larry Buttrose. Boken är en internationell bestseller, som nu blivit ett starkt och engagerande filmdrama, som sträcker sig över en 25-års period och tar sin början i mitten av 1980 talet.
Scenerna är uttrycksfulla, rollerna välspelade och ytterst trovärdiga. Filmen tar upp ämnen som kulturkrock, identitetskris och skuld. Men också saknad och längtan efter sitt ursprung, att hitta den saknade pusselbiten i Saroos liv.
Lion är därför en fantastisk film på alla sätt. Den berör mig på djupet och man slits mellan hopp och förtvivlan, glädje och sorg. Regissören Luke Davis har verkligen lyckats gestalta Saroos liv, som jag antar följer bokens handling.
Nicole Kidman som Saroos adoptivmamman Sue Brierly övertygar starkt i sin rolltolkning. Sunny Pawar som spelar Saroo som barn är naturlig i sitt agerande och hans utsatthet och sårbarhet berör en på djupet. Dev Patel spelar Saroo som vuxen och han och övriga aktörer gestaltar sina rollkaraktärer mycket bra. Med Garth Davis fina regi och Luke Davies välskrivna manus bildar filmen Lion en imponerande och fängslande helhet och filmupplevelse.
Jag bär filmens gripande berättelse med mig och minnesintrycken berör mig även nu, när jag skriver denna recension.
Jag anser därför filmen Lion är värd högsta betyg och får fem filmögon av fem möjliga.
2016-12-22