Titeln på den ryske regissören Andrej Zvajagintsevs nya film ”Leviatan” anspelar på det svårbesegrade havsmonstret i Jobs bok i Gamla Testamentet. ”Ja, försök att bära hand på honom och du skall minnas den striden och inte göra så mer. Nej, den som vågar, hans hopp blir sviket, han fälls till marken¨. Job är den gestalt i Gamla Testamentet vars barn, rikedom och hälsa tas ifrån honom av Satan.
Zvajagintsev, som också är delaktig i manuset, menar att havsmonstret i Gamla Testamentet har aktualitet i dagens Ryssland. I ”Leviatan” är monstret en brutal borgmästare, beredd att gå över lik för egen vinning. Sällan, om ens någonsin tidigare, har rysk film gestaltat en samtida maktutövare i denna dåliga dager. I amerikansk film däremot är maktens män ofta hårdföra, köpta polischefer, domare, borgmästare eller presidenter som konspirerar med kriminella metoder för ämbetet och vad det ger.
”Leviatan” har finansierats av det ryska kulturministeriet. Filmen var också det ryska bidraget vid 2015 års Oscarsgala och blev en av fem nominerade i klassen bästa utländska film. Det har föranlett filmkritiker att förvånat ställa frågan om den högra handen vet vad den vänstra gör i Putins Ryssland. En lag som förhindrar visning av filmer som hotar nationens intressen lär dock vara under övervägande och kan i så fall komma att omfatta ”Leviatan”.
Det är nämligen ett mycket grymt och avslöjande drama om maktmissbruk inom lokal rysk administration biobesökaren får del av. Historien, som sägs
ha verklighetsbakgrund, utspelar sig på Kolahalvön vid ett stormigt Barents hav i norra Ryssland. Det karga landskapet är bedövande vackert och filmens foto gör naturen full rättvisa. Valskelett ligger likt strandade vidunder vid havskanten. I ett hus med angränsande bilverkstad bor och arbetar den hetlevrade Kolia (Aleksey Serebryakov) med sin son och fru Lilja (Elena Lyadova). Stadens borgmästare (Roman Madyanov) smider planer för Kolias egendom. Han vill vräka familjen och överta marken. Kolia bjuder motstånd, kräver sin juridiska rätt och vägrar att ge upp.
Putinporträttet på borgmästarens vägg vittnar om att dramat äger rum i nutid. Borgmästaren kan spelets regler och vet att hålla sig väl med Moskva. Den ortodoxa kyrkans man på platsen smörjs rundhänt och förlåter borgmästaren hans synder. Borgmästaren drar i alla trådar och stadens administrativa, polisiära och dömande makthavare dansar efter hans pipa.
Stackars Kolia, hans gammaltestamentliga öde liknar både Jobs och bonden Naboths. Naboth vägrade också att sälja sin vingård till kung Achab.
Det blir fyra starka filmögon för detta bibliska drama.
2015-03-02