Regi: Joachim Rønning, Espen Sandberg
Manus: Petter Skavlan med Allan Scott som rådgivare
Land: Norge
Speltid: 118 minuter
Premiär: 22 mars, 2013
Skådespelare: Pål Sverre Hagen, Gustaf Skarsgård, Anders Baasmo Christiansen, Odd Magnus Williamson m.fl. Distributör: Nordisk film
Länk till Imdb

En makalös historia i medioker Hollywoodstil.
Kon-Tiki är Norges dyraste filmproduktion någonsin och handlar om det sanna äventyret från 1947 då Thor Heyerdahl med besättning tog sig från Peru till Söderhavet på en liten träflotte. Det är en makalös historia som tidigare skildrats i en Oscarsbelönad dokumentärfilm och i en bok som sålts i 100 miljoner exemplar på 70 språk.

Manusförfattare och regissörerna till Kon-Tiki stod inför ett stort problem. Hur gör man 101 dagar på en liten flotte intressant för biopubliken? I Heyerdahls bok om resan framgår, att det inte var några komplikationer mellan besättningsmedlemmarna, inga svek eller dramer. De fem norrmännen och en svensk kom bra överens och trivdes i varandras sällskap.

Manusförfattaren löste det genom att göra Herman Watzinger (Anders Baasmo Christiansen) till en landkrabba och problemmakare, tvärtemot den verklige Watzinger. Den andra lösningen var hajar. I brist på dramatik på flotten får publiken se haj efter haj simma runt flotten och vara ett konstant hot mot besättningen. Det hela gör att den fantastiska historien om Kon-Tiki känns som en uppföljare till Hajen. Specialeffekterna och hajarna är dock verklighetstroget gjorda.

Skådespeleriet är bra, men tyvärr får birollerna alltför liten plats i filmen. Det är Thor Heyerdahls, riktigt bra porträtterad av Pål Sverre Hagen, och hajarnas film. Gustaf Skarsgård gör sin roll som svensken Bengt Danielsson utmärkt, de gånger han får chans att agera.

Svenske regissören Roy Andersson sågade Kon-Tiki vid fotknölarna, men riktigt så långt tänker jag inte gå. Å ena sidan är det tråkigt ett en historia, som redan är så enastående och unik måste Hollywoodifieras, att hajarna har den största birollen och att en legend i form av Watzinger blir porträtterad som en clown. Å andra sidan kan jag inte komma ifrån att slutresultatet är snyggt och underhållande.

Filmen Kon-Tiki kommer inte få någon plats i filmhistorien, men som ett lättsamt matinéäventyr utan större överraskningar gör den sig väldigt bra.

Betyget stannar därför på tre filmögon.

2013-03-16