Recension: For Those in Peril

eye eye eye eye

forthoseinperil

Regi och manus: Paul Wright
Land: Storbritannien
Genre: Drama

Speltid: 92 minuter
Skådespelare: George Mackay, Kate Dickie, Michael Smiley, Nichola Burley m.fl.
Svensk biopremiär: 14 mars 2014
Distributör:
NonStop Entertainment
Länk till IMDb

Ett engagerande drama som vågar beröra det obekväma.
Det är svårt att hålla sig över ytan i den stadiga strömmen av storbudgetproduktioner. Med några års mellanrum kommer en ny våg av en tillfällig, populär genre. Som tidvattnets ebb och flod byts vampyrer ut mot superhjältar. För närvarande rör vi oss tillbaka mot gamla fantasier med vikingar, riddare och Tarzan (med Alexander Skarsgård.)

Då kan det vara uppfriskande att se en film som “For Those In Peril”. Här är det inte det storslagna som hänför eller det pråliga som lockar. Här gäller det enkla och samtidigt det mest komplicerade som undersöks. Här står människan i fokus.

Aaron bor i en isolerad skotsk fiskeby, där det är viktigt att passa in. Efter en olycka till havs, där fem män inklusive Aarons bror omkommer, hittas Aaron som ende överlevande. Det dröjer inte länge förrän omgivningens sorg förvrids till anklagelse. Aarons egen saknad av brodern är oumbärlig, inte minst då han är övertygad om att besättningen fortfarande lever och kan räddas.

Tack vare ett välskrivet manus och fina skådespelarprestationer väcks min sympati. Genom fina vändningar och en lekande relation till vad publiken får veta, väcks mitt intresse och mina första antaganden utmanas. Jag finner att jag ständigt får omvärdera både hur jag tolkar karaktärerna och historien.

Aaron (George Mackay) och hans mor (Kate Dickie) är en kraftfull emotionell duo som lämnar ett komplicerat avtryck hos mig. Stundtals kan filmen förlora sig i sitt eget formspråk i en annars genomtänkt historia med ett antal repliker som river till i örat. Med det sagt så rekommenderar jag ändå filmen, inte minst för dig som vill se något annorlunda.

For Those in Peril har sina brister, men som debut film av Paul Wright imponerar den och är väl värd sina fyra filmögon av fem.
2014-02-13
MikaelErsson3

Mikael Ersson