År 1985 var mindre än 4 procent av den moderna konsten på Metropolitan Museum i New York gjord av kvinnor. Detta förhållande uppmärksammades av en nybildad grupp amerikanska feminister som kallade sig ”Guerilla Girls”. De konstaterade bland annat att 76 procent av nakenstudierna på Metropolitan var gjorda efter kvinnliga modeller, vilket fick gruppen att fråga: Måste kvinnor vara nakna för att komma in på Met?
Den svenska konstnären Hilma af Klint (1862 – 1944) delar under sin levnad samma öde som andra kvinnliga målarkollegor från antiken och framåt. De förblir, med få undantag, osynliga i konsthistorien. Först under de senaste decennierna har kvinnliga konstnärer börjat uppmärksammas. Så även Hilma af Klints banbrytande insats inom abstrakt måleri, åratal före storheter som Kandinsky, Malevich och Mondrian.
Hilma af Klint var verksam i en tid när religiös tro och vetenskapligt tänkande bryts. Själv ingick Hilma af Klint i sin tids populära teosofiska rörelse som sökte ersätta blind tro med vetenskapligt tänkande om gudomen. Hilma af Klint ägnade åren från 1906 och livet ut åt att återge teosofins idévärld i abstrakt måleri. Hennes konst togs inte på allvar, varken av rörelsen (Rudolf Steiner) eller den svenska konstvärlden. Så sent som i början av 70-talet tackade Moderna Museet i Stockholm nej till hennes intakta samling efterlämnade målningar.
Trots att dessa målningar på senare år vållat sensation på utställningar världen över är Hilma af Klint ännu bara en fotnot i konsthistorien, om ens det. Det har visat sig mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att integrera hennes abstrakta konst i den konsthistoria som inte gärna låter sig skrivas om.
Ett faktum som upprör den tyska regissören Halina Dyrschka, regissör och medproducent till ”Bortom det synliga, filmen om Hilma af Klint”. Bakom filmen står också Stiftelsen Hilma af Klint och Moderna Museet i Stockholm m fl. Med hjälp av representanter för konstvärlden, släkten af Klint, Anna Laestadius Larsson (författare till romanen ”Hilma – gåtan Hilma af Klint”) samt röster från konstsamlare, gallerister med flera, tecknar Halina Dyrschka bilden av en stark konstnär som trotsar sin tids konventioner för att ägna livet åt att förmedla vad hon anser finns bortom det synliga.
I sina stora abstrakta målningar med kompletterande texter i handskrivna böcker visualiserar Hilma af Klint universum, atomer, ljus- och radiovågor, ja till och med Einsteins relativitetsteori från 1905. Allt i mild färgskala baserad på Goethes färglära. Teosofins tänkande som målningarna utgår från visar sig kanske lika svårtolkad som relativitetsteorin för dagens sekulariserade betraktare. De flesta nöjer sig troligen, som jag själv, med att uppskatta målningarnas vackra abstraktioner.
”Bortom det synliga” är kanske just därför en viktig vägvisare in i Hilma af Klints värld. Samtidigt som filmen också förmedlar bilden av kvinnan bakom de banbrytande konstverken. Ett vackert filmfoto gör dessutom konsten full rättvisa.
Jag ger fyra filmögon av fem till ”Bortom det synliga”
2019-09-27
