Recension: All the Money in the World

En moders kamp mot ett imperium
eye4
Regi: Ridley Scott
Manus: David Scarpa, baserat på bok av John Pearson
I rollerna: Michelle Williams, Mark Wahlberg, Christopher Plummer, Romain Duris, Charlie Plummer, Timothy Hutton, Dan Friedkin m. fl.
Genre: Drama, biografi
Speltid: 132 min.
Land: USA
Svensk biopremiär den 26 januari 2018
Distributör: SF Studios

All the Money in the World är en verklighetsbaserad film om ett av världens med kända kidnappningsfall. Den handlar om det omtalade fallet med Paul Getty III, barnbarn till dåtiden mest förmögna man, Paul Getty Senior, oljemiljardär och konstsamlare.

Ridley Scott står som regissör till denna nervkittlande actionfilm och gör ett mycket bra jobb och har med sig många välspelande skådespelare i sitt team. Paul Getty Senior har byggt upp ett imperium utan dess like och förvaltar sina pengar väl. Han är känd för sin snålhet och girighet och har en daglig dialog med skatteverket för att kunna göra avdrag på allt han förtar sig.

Filmen tar vid under 70-talet med start i Rom, Italien, där vi får följa sonen Paul Getty II med sin familj. Barnbarnet Paul Getty III står i fokus och det är hans berättarröst som följer med oss under historiens gång. Vi befinner oss i en tid och miljö där fester och narkotika florerar tätt och ofta och Paul III, endast 16 år gammal, är inte sen med att smälta in i denna värld bland prostituerade, knark och hippieliv.

Vi får inledningsvis en kortfattad presentation om familjemedlemmarna och deras liv före kidnappningen, vilket ger oss en övergripande bild. Beskrivningen är dock endast på ytan, faktiskt genom hela filmen, men skapar ändå en uppfattning om familjen och upptakten till vad som faktiskt är en väldigt tragisk och sorglig familjetragedi.

Kidnappningen där Paul Getty III förs bort av den italienska maffian Ndrangheta från Kalabrien, skapar stora rubriker och en ännu större impakt när Paul Getty Senior vägrar betala lösensumman. Jag har 14 barnbarn, säger han. Ska jag betala för ett barnbarn kommer alla kidnappas, lyder hans förklaring. Ett gisslandrama tar vid med klassiskt förhandlingsläge och vi hoppar mellan scener från familjen Gettys chockade tillvaro till kidnapparnas strategiska vardag, där vi ges en ganska så tydlig bild.

Direkt från start tas vi med på en otroligt spännande katt- och råtta lek. Vi ser en klassisk actionfilm med ett bra och jämnt tempo. Det blir inte långtråkigt en sekund. Filmen har varit omtalad länge, främst på grund av att Kevin Spacey som skulle spela rollen som Paul Getty Senior har varit omtalad i #MeToo rörelsen. Därav beslutades att hans scener skulle klippas bort och göras om med Christopher Plummer istället i rollen som oljemagnaten. Han är 2018 nominerad till Oscar för Bästa birollsaktör.

Vi får hoppas att filmen blir känd av dess skådespelarinsatser och inte överskuggas av Spaceyskandalen, för det är den väl värd. Jag är dock säker på att Spacey skulle gjort en bra insats, men Christopher Plummer känns oerhört självklar i rollen som snåle Getty Senior och han gör sin insats med otroligt kort varsel, med bravur.

Vilken pondus, självklarhet och självsäkerhet han besitter i sin gestaltning av oljemiljardären!
Jag blir även positivt överraskad av Michelle Williams insats. Hon är fantastiskt övertygande och lever sig starkt in i sin karaktär. Hon gestaltar sin roll med tydlighet och som visar värdet av en modersinstinkt. Mammans frustration är den starkaste känslan genom hela filmen – en förtvivlad moders kamp mot ett imperium. Pengars värde kontra människors liv, dess koppling till makt och vad dem gör mot vissa människor.

Som dramathriller och biopic är den absolut sevärd med en bra och intressant historia och ett bra manus, men det är skådespelarinsatserna som imponerar – stort!

Fyra filmögon av fem.
2017-01-25