Coda

Sannolikt årets bästa film, gripande, vacker, välgjord och välspelad

Regi: Sian Heder

Manus: Sian Heder m.fl.

Skådespelare: Emilia Jones, Marlee Matlin, Troy Kotsur m. fl.

Genre: Drama, musik

Speltid: 111 min.

Ålder: Barntillåten

Land: USA

Svensk biopremiär: 29 oktober 2021

Distributör: Nordisk Film

Ruby Rossi (Emilia Jones) är 17 år och enda hörande i en döv familj. Hon fungerar som tolk för sin föräldrar och på familjens fiskebåt som hon arbetar på före skolan. På båten finns också hennes pappa Frank Rossi (Troy Kotsur) och storebrodern Leo Rossi (Daniel Durant). Ruby älskar att sjunga och är med i skolkören tillsammans blir senare god vän med Miles (Ferdia Walsh-Peelo). Körledaren uppmuntrar henne att ansöka om stipendier till Bostons Berklee College of Music, men hos slits mellan sin familj och sina drömmar. Det blir romantik mellan Ruby och Miles och som ytterligare komplicerar hennes liv. Men Ruby är både öm och tuff när så behövs.

Filmen Coda kan sägas vara en remake och den franska filmen ”La Famille Bélier” från 2014 som spelades in med hörande aktörer medan Coda, som är en förkortning av Children of Deaf Adults, har döva skådespelare i familjen Rossis karaktärer, utom Ruby.

Regissören Sian Heder håller stramt i tömmarna och lyckas förena komedi och drama och fick alla medverkande att agera övertygande framför filmkameran. Sian Heder vann pris för regin vid Palm Springs International Film Festival 2021 och på Sundance Film Festival 2021 vann filmen både Audience Award, Regi och Grand Jury Prize 2021. Sian Heder lärde sig teckenspråket för att kunna kommunicera med de döva aktörerna. Man blir imponerad av hans engagemang och hur han fick skådespelarna gestalta dramat så känsligt och naturligt och så väl skildrar familjedynamiken på ett trovärdigt sätt. Emilia Jones är enastående bra som Ruby, likaså Troy Kotsur som pappa Frank Rossi och brodern Leo av Daniel Durant.

Jag tror alla berörs av filmen Coda. Den är gripande utan att bli sentimental och en utmärkt familjefilm. En fin scen i filmen är, när pappa Frank lägger sin fingrar på Rubys hals för att känna vibrationerna från hennes stämband, när hon sjunger; ”You´re All I Need To Get By” av Marvin Gaye & Tammy Terrell. Likaså när Rossifamiljen är på ett musikframträdande som de inte kan höra, men upplever ändå framförandet som berör dem och de applåderar.

Filmen spelades in en fiskeby i New England, Massachusetts, som har en autentisk charm och mycket bra miljö för filmens fiktiva inspelningsplats.

Det blir fem filmögon av fem för kanske årets bästa film i sin genre och där i alla avseenden.
2021-10-26

Jan-Eje FerlingFörfattare