American Pastoral

Starkt familjedrama med länkar till 60-talets uppror och samhällsförändring i USA

Regi: Ewan McGregor

Manus: John Romano, baserat på Philip Roths bok från 1997 med samma titel

I rollerna: Ewan McGregor, Jennifer Connelly, Dakota Fanning, Peter Riegert, Rubert Evans m.fl.

Genre: Drama, brott

Speltid: 108 min.

Ålder: från 11 år

Svensk biopremiär: 13 januari 2017

Distributör: SF Film

I ”American Pastoral” lever Seymour ”Swede” Levov (Ewan McGregor) i Newark på sin gård i New Jersey. Han är en legendarisk ”high school idrottare”, men nu framgångsrik affärsman efter att ha tagit över sin fars företag. Swede är gift med Dawn (Jennifer Connelly), en före detta skönhetsdrottning. Deras dotter Merry stammar och går hos psykoterapeuten Sheila Smith (Molly Parker), som förklarar för föräldrarna, att Merry lider av ”Elektrakomplex” dvs. moderns och dotterns kamp om faderns gunst, men som föräldrarna inte vill förstå. Merry kan inte vinna över sin vackra, glamorösa mor för att få sin far kärlek. Den frågeställningen är kanske den mest intressanta i filmen och antas ligga till grund för Merrys uppror som tonåring. Hon revolterar våldsamt mot sina föräldrar och samhällets politik och värderingar.

Så briserar en bomb på det lokala postkontoret och en person dödas. I samband med det försvinner Merry. Omgivningen och polisen anser att Merry har skuld i händelsen och blir efterlyst. Fadern Swede tror på sin dotters oskuld och söker efter henne. Han anser att hon är hjärntvättad och tvingad av andra. Så dyker en mystisk ung kvinna upp vid namn Rita Cohen (Valorie Curry), som känner Merry. Hon black-mailar Swede och försöker förföra honom. Till slut visar hon var Merry finns. Rita Cohen är en märklig figur i sammanhanget och spelas bra av Valorie Curry. Rollkaraktärens oväntade manövrar är suggestiva, men knappast trovärdiga. Frågan är, om den rollen ens var nödvändig för dramat.

Manus är baserad på Philip Roths roman med samma titel och som belönades med Pulitzerpriset 1998. Handlingen utspelar sig under 1960-talets USA med anti-war-protester mot Vietnamkriget, mot sociala orättvisor, raskravaller under den gryende amerikanska medborgarrättsrörelsen. Händelserna påverkar också familjelivet, som skildras i ”American Pastoral”. Ämnet är starkt dramatiskt återgivit och visar konflikterna och dess konsekvenser på både familjenivå och på samhällsnivå. Dramat förs hela tiden framåt med fadern Swedes desperata sökande efter sin dotter Merry. Det är gripande scener i mötet mellan den vuxne Merry och Swede, men också konflikten mellan honom och hans hustru Dawn

Ewan McGregor gör sin regidebut med ”American Pastoral”. Han var aktör i bland annat ”Laxfiske i Jemen” från 2011 som regisserades av Lasse Hallström, ”The Impossible” från 2012 och ”The Ghost Writer” från 2010 med Pierce Brosnan och med regi och manus av Roman Polanski. Ewan McGregor har vunnit många filmpriser bland annat som bästa aktör i ”Moulin Rouge!” från 2001, där han spelar mot Oscarvinnaren Nicole Kidman.

I ”American Pastoral” känns hans regi stundtals lite stel och gammalmodig, men dramat tar över och det blir rätt ändå. Ewan McGregor gör Swede som den sympatiske kille han är och som vill sitt bästa för alla och arbetar för sina goda ideal. Det är svårt att tro på allt som han anklagas av sin familj och även av myndigheterna. McGregor gestaltar honom som en hygglig medelklassman, som blir offer för andra svek, men också hjälten, som vägrar ge upp sin dotter.

Oscarvinnaren Jennifer Connelly gör hustrun Dawn med stil och är vacker, men föga trolig som ”cowgirl” på gården. Hon kämpar först för sin kärlek till Swede, men tappar senare taget om sig själv och får ett nervöst sammanbrott, när hon inser dotterns brott. För sin mentala överlevnad överger hon sin dotter och därmed sin lojalitet med sin make och börjar vänsterprassla med en konstnär och arkitekt. Jennifer Connelly gör sin roll lite sval och under några känslosamma utspel känns hon teatral och hennes förtvivlan övertygar inte.

Dottern Merry spelas som vuxen av Dakota Fanning, känd från bland annat ”The Twilight Saga”. Merry är kanske den intressantaste karaktären i berättelsen. Som barn spelas hon av Ocean James, 8 år, och Hannah Nordberg, 12 år. Barnstjärnor blir mekaniska i för hård regi. Bäst är när de kan vara sig själva. Stamning blir aldrig riktigt trovärdigt, när det låssas. Merrys uppror i tonåren mot sina föräldrar och mot samhällets politik och värderingar och dess konsekvenser bygger dramat i filmen, men hennes utveckling känns ibland överdriven och de tvära kasten intill melodramatiska.

”American Pastoral” skildrar en komplex familjedynamik med generationsmotsättningar och hemliga problem, som får ödesdigra konsekvenser. Det är inget medvetet falsarium av de anhöriga, men den amerikanska drömmen förför också dem och när verkligheten bryter in brutalt, så krossas inte bara idyllen, utan även karaktärernas tro på sina ideal. Familj och även samhället kan rehabiliteras, men det krävs rannsakan och nya, friskare tag.

Filmen får fyra filmögon av fem för sitt engagerande drama.
2016-12-20

Jan-Eje FerlingFörfattare